Årsöversikt 2014

Fortsatt god ekonomisk utveckling

De ekonomiska resursernas gynnsamma utveckling har fortsatt. Utlandshjälpen har kunnat utvidga verksamheten tack vare samarbete med flera betydande internationella finansiärer.

Räkenskapsåret 2014 uppvisar ett underskott på 239 028 euro. Det egna kapitalet var 5,7 miljoner euro i slutet av året. De kortfristiga fordringarna var 3,5 miljoner euro. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick till 10,9 miljoner euro. Av den summan utgjordes 3,1 miljoner euro av riktade donationer till katastrof- och återuppbyggnadsarbete samt till Kvinnobanken. 5,6 miljoner euro utgjordes av olika finansiärers förskottsbetalningar till projekt.

Intäkter

Räkenskapsårets intäkter var 33,9 miljoner euro, jämfört med 31,4 året innan. Ökningen var alltså åtta procent. Medelanskaffningens intäkter var 33,8 miljoner euro.

Utgifter

År 2014 använde Kyrkans Utlandshjälp 34,1 miljoner euro till det internationella biståndsarbetet och funktionerna i hemlandet. Driftkostnaderna var 10 procent högre än året innan.

Utgifterna för biståndsarbetet var 27,7 miljoner euro. Summan inkluderar 3,1 miljoner euro för planering och uppföljning av programmen. Utgifterna för biståndsarbetets stödfunktioner, den allmänna administrationen och medelanskaffningen var 6,5 miljoner euro.

Internrevisionen ger transparens

Utlandshjälpens internrevision kontrollerar regelbundet verksamheten på alla platser där vi finns. Det görs för att garantera att medlen som anförtros oss används effektivt och enligt avtal.

År 2014 tittade revisionen i synnerhet på riskhanteringen, ekonomiförvaltningen, den interna kontrollen samt på att man följer god förvaltningssed. Internrevisionen leds av ett revisionsutskott som är oberoende av linjeledningen.

Den framtida utvecklingen

Även i fortsättningen är det skäl att garantera att det finns fritt, eget kapital. Med det kan man täcka de egna insatserna i samband med internationell finansiering samt garantera att resurser finns för att utveckla verksamheten.

Det är skäl att fästa vikt vid möjligheterna att rekrytera och behålla kunnig personal i synnerhet i instabila miljöer, likaså vid en bra organisation och arbetsledning.

Det är aktuellt att utvärdera verksamheten så att lands- och regionkontoren samt huvudkontoret kan komplettera varandra. Genom att undvika överlappningar kan man hålla kostnaderna nere. När nästa strategi bereds bör man också kritiskt se över antalet länder som Utlandshjälpen har verksamhet i.

Vad beträffar Utlandshjälpens strategiska teman – fred, utbildning och utkomst – behövs fortfarande specialisering och fokusering.

Rätten till utbildning

När det gäller utbildning koncentrerar sig Utlandshjälpen mer är tidigare på att utveckla bräckliga länders och regioners utbildningssystem. Före detta krigare och kvinnor som på grund av konflikterna lämnats utan utbildning är speciella målgrupper. Målet är att de snabbt får en utbildning som ger jobb eller möjlighet att som lärling lära sig ett yrke.

Utvecklingsprojektet för att höja utbildningens kvalitet i Eritrea, som startats på begäran av Finlands utrikesministerium och Eritreas regering, är ett exempel på de möjligheter som öppnat sig för Utlandshjälpen. Också i Haiti och Kambodja börjar man satsa på utbildningens kvalitet vid sidan av byggandet av skolor.

Det finländska kunnandet på utbildningens område har växande möjligheter att komma till nytta i utvecklingsländerna genom det lyckade samarbetet med Finlands undervisningsministerium och nätverket Lärare utan gränser.

Rätten till utkomst

Inom temat Rätt till utkomst har uppmärksamheten riktats mot de ekonomiska och sociala förutsättningarna för samhällen och individer att leva ett värdigt liv. Människor bör ha förmågan och möjligheten att på ett hållbart sätt förtjäna sitt uppehälle. På så sätt kan de klara vardagen, utveckla sitt välstånd och ta tillvara sina rättigheter som jämbördiga medborgare.

Särskilt fokus har legat på människor och grupper som är speciellt utsatta på grund av ojämlikhet, konflikter eller miljöfaktorer. Vi jobbar mycket med att främja kvinnornas utkomstmöjligheter och jämlikheten mellan könen. Vi vill också komma åt de strukturella orsakerna till fattigdom och ojämlikhet.

Utlandshjälpen har stött yrkesutbildning för unga i åtta länder där ungdomsarbetslöshet är ett akut problem. Att se till att de hittar sysselsättning efter sin utbildning blir hela tiden en allt viktigare del av vårt arbete på det här området.

I Liberia och Sierra Leone har man varit tvungen att ta en paus i projekten för företagande inom lantbruket. Alla resurser har lagts på bekämpningen av ebola. Projekten återupptas när situationen medger det. Projekten har startat på nytt så småningom från och med början av år 2015.

Rätten till fred

Under år 2014 fortsatte Kyrkans Utlandshjälp att hjälpa samfund att förebygga konflikter och finna fredliga lösningar. Särskild vikt lades vid de traditionella och religiösa ledarnas, kvinnornas och de ungas roll. Det är i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 1325 som betonar kvinnornas allt viktigare roll i fredsprocesserna.

Den medling och det fredsbyggande på lokal nivå som man har positiva erfarenheter av i Somalien har med framgång också använts i norra Kenya och Sydsudan. Utlandshjälpen hade också en aktivare roll i inofficiella förhandlingsprocesser med nationella aktörer.

De religiösa och traditionella ledarna har, i sina lokalsamfund, auktoriteten att påverka människors åsikter. Utlandshjälpen har arbetat med dem i synnerhet i Somalien, Kenya, Sydsudan, Demokratiska republiken Kongo och Centralafrikanska republiken. De goda resultaten ger Utlandshjälpen möjligheten att bli en av de ledande medborgarorganisationerna i arbetet för att skapa stabilitet i bräckliga regioner.

Internationellt har Utlandshjälpen aktivt följt med och stött ”New deal”-processen och förverkligandet av den i främst Sierra Leone, Centralafrikanska republiken och Somalien. Samtidigt har vi, mer allmänt, stött arbetet för människors rätt till fred.

I Demokratiska republiken Kongo har projektet Alternatives skapat förutsättningar för en positiv utveckling genom att förena lokala, regionala och nationella krafter och hjälpa dem att nå sina mål.

I Kenya har Utlandshjälpen stött samarbetet mellan traditionella institutioner, lokala myndigheter och lokalsamhällen för att lösa konflikter mellan stammar.

Fredsmäklingsnätverket för religiösa och traditionella ledare

Fredsmäklingsnätverket för religiösa och traditionella ledare, som grundades 2013, har som mål att förbättra medlingens resultat och hållbarhet. Det gör man genom att stärka det lokala egenansvaret och stöda ledarnas positiva roll i fredsarbetet. Utlandshjälpen verkar som nätverkets sekretariat.

Nätverket stöder i synnerhet lokal fredsmäkling där man involverar religiösa och traditionella medlare, producerar aktuell forskning, utvecklar kunnandet samt stöder samarbete mellan olika aktörer.

År 2014 producerade nätverket en rapport om de religiösa och traditionella ledarnas roll i Centralafrika och Myanmar samt en rapport om rekryteringen av krigare till al-Shabab. Nätverket har två huvudmål: att förhindra radikalisering och motarbeta våldsamma extremistgrupper samt att stärka kvinnornas roll.

Nätverket stödde flera lokala fredsinitiativ i Sydostasien och i Afrika söder om Sahara. Man främjade också samarbetet mellan gräsrotsnivån och internationella aktörer.

Pä Filippinerna gläds man över de nya klassrummen

Den historiskt kraftiga tyfonen Haiyan, som slog till i november 2013, gjorde fyra miljoner filippinare hemlösa, dödade åttatusen och förstörde i praktiken allt i dess väg genom mitten av landet. Efter nödhjälpsskedet beslöt Kyrkans Utlandshjälp att fokusera på att stöda utbildning.

Utlandshjälpen byggde provisoriska byggnader med klassrum på området som drabbats av supertyfonen.

Projektet valde ut 26 skolor som tyfonen förstört helt eller delvis. Totalt byggdes 47 klassrum. Hundratals skolbarn i glesbygden kunde få undervisning i lämpliga, vädertåliga lokaler.

Byggmaterialen valdes för att tåla de lokala förhållandena med hetta, störtregn och stormvindar. Väggarna av fibercementskivor blir inte heta i solen och brinner eller möglar inte.

Byggnaderna håller i minst 15 år, ännu längre om man förnyar väggskivorna. Klassrummen har nya pulpeter, stolar och katedrar. Skrivtavlorna målades med tavelfärg direkt på väggarna. Skolorna fick också första hjälpen-paket och skoltillbehör.

Marissas nya skola

Marissa Abulencias skola fick omfattande skador i tyfonen Haiyan.

”Efter tyfonen gick jag i skola i en tillfällig byggnad som var som ett tält. Det var jättesvårt för det fanns inte tillräckligt med utrymme och det var väldigt hett. Många barn kom inte längre till skolan”, berättar sjätteklassaren Marissa Abulencia, 11.

Marissa är en ivrig elev. Hennes favoritämne är engelska. Hon är elevkårsordförande i Santa Margaritas skola.

Marissa bor med sina föräldrar och systrar i ett enkelt skjul tio minuter från skolan. Hennes pappa är fiskare och hennes mamma är hemmafru.

”Nu är den nya skolbyggnaden klar och ingen skolkar längre. Jag älskar skolan!”

Flyktingsbarn till skola i Myanmar

På både busshistiska och muslimska flyktgläder i delstaten Rakhine i Myanmar, understöder Utlandshjälpen barnens och de ungas grundutbildning.

När de etniska spänningarna briserade i en öppen konflikt tvingades cirka 140.000 människor lämna sina hem provinsen Rakhine. Nu bor de i läger; muslimer och buddhister var för sig.

Med stöd av Kyrkans Utlandshjälp byggdes tillfälliga skolor i lägret. Lärare utbildades, elever valdes ut och de fick kassar med skoltillbehör.

Projektet finansieras av ECHO – EU Children of Peace

Livsmedelshjälpen till Sydsudan

Kyrkans Utlandshjälp delade ut mathjälp i Mundri området i Sydsudan i september 2014.

Kyrkans Utlandshjälp distribuerade livsmedelshjälp i krävande förhållanden i Sydsudan från september 2014 till januari 2015. Det skedde i landskapet Mundri i delstaten Western Equatoria. Maten delades ut till ungefär 12.000 internflyktingar så att de skulle få två mål mat om dagen. Hjälpen finansieras av The Primate’s World Relief och kanadensiska Foodgrains Bank.

Sydsudans livsmedelskris var fjolårets värsta. Läget är fortfarande akut.