Vanliga frågor

1. Hur fungerar Kyrkans Utlandshjälp?

Administrativt är Kyrkans Utlandshjälp en stiftelse som är anknuten till Kyrkans utrikesavdelning. Vi är en del av ett internationellt nätverk där våra viktigaste samarbetspartner är ACT-alliansen, Lutherska världsförbundet och Kyrkornas världsråd. Vårt bistånd kanaliseras huvudsakligen genom dessa världsorganisationer.

För det praktiska förverkligandet av både katastrofhjälpen och utvecklingssamarbetet, svarar i första hand lokala samfund och organisationer.

I Finland är de närmaste samarbetspartnerna den lutherska kyrkans församlingar. I nästan alla församlingar har Kyrkans Utlandshjälp ett eller flera ombud som informerar om oss och engagerar både sig själv och andra för det arbete vi gör.

2. Når hjälpen fram?

Varje projekt har vid Utlandshjälpen en ansvarsperson som följer med hur projektet framskrider. Ansvarspersonen besöker platsen. Projekten följs också upp av de lokala samarbetspartnerna.

I varje land granskar en internationellt godkänd revisor projektens ekonomi. Granskningsberättelserna genomgås vid huvudkontoret i Helsingfors.

Biståndsprojekten och de lokala samarbetspartnerna väljs med omsorg. När man inleder enskilda projekt ser man inte bara till att hjälpen når fram, utan också att hjälpen fungerar, dvs att man åstadkommer den förändring man planerat.

3. Hur stor del av pengarna går till biståndsprojekten och hur stor del till administrationen?

Utlandshjälpens utgifter uppgick år 2016 till sammanlagt 34,7 milj. euro. Till utvecklingssamarbetet och katastrofhjälpen användes sammanlagt 29,1 milj. Återstoden (15,85%), gick till funktioner i hemlandet och administrationskostnader. I dem ingår kostnaderna för medelanskaffningen. Närmare information om ekonomin finns i årsöversikten som du kan öppna här

4. Hjälper Kyrkans Utlandshjälp enbart kristna?

Hjälpen ges till dem som mest behöver den, oberoende av etnicitet, religion eller politisk övertygelse. Arbetet görs tillsammans med människor som företräder olika religioner.

5. Kan man genom Kyrkans Utlandshjälp få ett fadderbarn i ett u-land?

Nej, men många av våra projekt i u-länderna hjälper särskilt barnen.

6. Kan jag genom Kyrkans Utlandshjälp ge saker, t.ex. kläder ?

Vi sänder inte begagnade kläder eller saker till utvecklingsländerna eller katastrofområden. Vissa biståndsvaror  såsom byggnadsmaterial och livsmedel, anskaffas huvudsakligen på platsen. På det sättet stöder man lokala företagare och sparar i transportkostnaderna. Övriga varor såsom filtar, tält och läkemedel anskaffas oftast i samråd med övriga hjälporganisationer.

7. Bedriver Kyrkans Utlandshjälp missionsverksamhet?

Nej. Utlandshjälpens arbete är  diakoni där kärleken till nästan förverkligas i handlingar. Hjälpen ges till de mest behövande, oberoende av religion, politisk övertygelse, kön eller etnicitet och arbetet utförs tillsammans med andra aktörer oberoende av deras religion.

8. Kan jag genom Kyrkans Utlandshjälp bli volontär i utlandet?

Det arbete som Utlandshjälpen stöder eller leder, förverkligas huvudsakligen av invånare i ifrågavarande land. De som känner landets förhållanden bäst, ser till att insatsen blir rätt inriktad. Vi använder alltså i första hand lokal arbetskraft i våra projekt. Men vi sänder ut volontärer  för tidsbestämda uppdrag genom följeslagarprogrammet EAPPI, beredskapsgruppen för det humanitära arbetet och nätverket Lärare utan gränser.

10. Placerar Kyrkans Utlandshjälp pengar?

Enligt sina stadgar strävar stiftelsen inte efter ekonomisk vinst. I styrelsens ekonomidirektiv preciseras, att stiftelsen inte samlar kapital att placeras. Eget kapital hålls på den nivå som är ändamålsenlig med tanke på verksamheten.

Till  vår ansvarsfulla ekonomi hör också  långsiktig planering. Om medel samlas in för att användas under en längre tid, t ex för återuppbyggnadsarbeten efter en katastrof,  hålls de enligt styrelsens direktiv antingen på räntebärande konton eller i räntefonder. Stiftelsen placerar inte medel i aktier eller på andra riskfyllda sätt.