Årsberättelse 2018

Utbilding för flyktingar och matsvinnbutik till Finland

För Kyrkans Utlandshjälp var 2018 ett år av stark verksamhet och nya innovationer. Vi fortsatte som Finlands största organisation för internationell hjälp.Vi förnyade vårt arbete och tog i bruk nya verktyg.

I september öppnade vi matsvinnsbutiken WeFood i köpcentret Redi i Helsingfors. WeFood fick stor synlighet i media och hann redan under hösten 2018 minska matsvinnet i Finland med över 30 000 kilo.

Principerna för hållbar utveckling styr KUH:s verksamhet och i våra programländer stöder vi arbetet för att nå Agenda 2030-målsättningarna. Privata aktörer har en viktig roll inom hållbar utveckling; att utveckla privatsektorn för att skapa arbete och utkomst är en växande tyngdpunkt i Kyrkans Utlandshjälps arbete.

Att förstärka företagande bland unga och flyktingar är ett exempel på det. Ett annat är Kvinnobankens långsiktiga arbete för mikroföretagande kvinnor. Stödet har utvecklats och innefattar nu lån och tekniskt stöd till små och medelstora (SME) företag.

Förhandlingarna mellan FCA Investments Ab (FCAI), som KUH grundade 2017, och UM har slutförts. I slutet av året undertecknade parterna, FCAI och statskontoret, det första lånet med ett värde på 16 miljoner euro.

Samtidigt förberedde sig KUH och Kvinnobanken för ny verksamhet i Uganda – att grunda ett samhälleligt företag. Registreringen av företaget startade i slutet av året. I Kampala upprättas 2019 ett hönshus med 30 anställda och 15 000 hönor.

Indirekt ger hönshuset inkomster till flera hundra, framförallt kvinnor, via produktionen av fodermedel och äggens försäljningskedja.

2018 inleddes också exporten av finländska företagarexamina. Vi satsade på utbildningen av flyktingar och ungdomar som riskerar marginalisering. Vi gjorde de första finländska företagarexamina tillgängliga för flyktingungdomar i Uganda.

Yrkesutbildningens roll och framförallt företagarutbildningen har visat sig vara resultatrika. ”From learning to earning” fungerar som motto för arbetet vi gör med kvinnor och unga.

I enlighet med vår strategi fokuserade vår verksamhet fortfarande på de mest bräckliga och utmanande verksamhetsområdena.

Vi skrev under flera nya partneravtal både globalt och lokalt med FN-organisationer, utvecklingsbanker, medborgarorganisationer (CSO) samt regeringar. Utöver UNICEF och UNHCR kom verksamheten med UN Women i gång. Utöver Finlands bidrag för utvecklingssamarbete har vår verksamhet finansierats av flera andra länders utvecklingssam-arbetsmyndigheter. 2018 var bland annat Schweiz, Nederländerna och Belgien nya bidragsgivare.

Vi satsade också på att utveckla delaktighet för personer med funktionshinder framförallt i den humanitära hjälpen. Vi tog i bruk anvisningar för barnskydd och erhöll den uppskattade Core Humanitarian Standard-alliansens CHS-certifiering som en kvalitetsstämpel på vårt arbete.

Vår verksamhet fortsatte växa. I slutet av 2018 arbetade närmare 500 personer i 15 olika länder för Kyrkans Utlandshjälp. De flesta arbetade i krigsområden eller i bräckliga länder. Utöver dessa arbetade cirka 1 500 lärare i hjälpprogram i Uganda, Kenya och Sydsudan.

Svåra säkerhetssituationer och överraskande katastrofer, främst konflikter, bromsade tidvis upp arbetet för långsiktiga program i bräckliga programländer såsom Syrien och Centralafrikanska republiken.

Trots det har vårt arbete än en gång varit resultatrikt och hundratusentals människor fick hjälp via oss runt om i världen.

Än en gång fick vi otroligt mycket privatdonationer. Ett stort tack till alla som donerat pengar.

 

Jouni Hemberg
verksamhetsledare för Kyrkans Utlandshjälp

Ansvarighet

Vi skyddar barnen och kompenserar för våra flyg

KUH tog år 2018 i bruk nya riktlinjer för att skydda barn.

Kyrkans Utlandshjälp har i all sin verksamhet börjat fästa särskild uppmärksamhet vid att utvärdera och förebygga risker som riktar sig mot barn. I en krissituation kan barnen separeras från sina familjer eller uppleva andra traumatiserande saker, såsom sexuella trakasserier och utnyttjande. Det begås handel med barn och de används som arbetskraft. I beväpnade konflikter rekryteras barnen som barnsoldater och för att hjälpa med olika uppgifter.

2018 tog vi i bruk en särskild instruktion för att beakta behovet av barnskyddet. Instruktionerna baserar sig på FN:s deklaration om barnens rättigheter samt humanitära principer, såsom ’do no harm’ – alltså att vi med vår egen verksamhet åtminstone inte orsakar någon skada.

Alla anställda undertecknar i början av arbetsförhållandet en förpliktelse att följa Utlandshjälpens etiska riktlinjer och beteenderegler. Vid rekrytering kontrolleras referenser. För dem som jobbar direkt med barn kontrollerar vi också straffregisterutdrag. De anställda utbildas också. När vi planerar programarbete och projekt fäster vi särskild vikt vid bedömningen och förebyggandet av risker som riktar sig mot barn. Vi följer upp och utvärderar projekten löpande och ändrar handlingssätt vid behov.

Det här gäller också kommunikationen. Publiceringsbeslut fattas med barnets bästa i åtanke. Vi hör själva barnet och ber om ett skriftligt tillstånd från vårdnadshavaren. Också KUH:s partner och underleverantörer förbinder sig till samma regler.

Alla anställda har även en skyldighet att rapportera om oegentligheter. Det finns ett eget system och förfaringssätt för det.

Som global organisation sträcker sig Utlandshjälpens verksamhet runt jordgloben. När vår verksamhet utvidgas och personalstyrkan växer har också flygresorna ökat. Vi satsar på olika elektroniska mötes- och utbildningsmöjligheter, men i våra bräckliga verksamhetsområden skapar teleförbindelserna vissa utmaningar. Flygandet är en oundviklig del av förvekligandet av vårt arbete.

Sedan 2014 har KUH kompenserat koldioxidutsläppen för personalens flyg via de tyska kyrkliga samfundens gemensamma utsläppskollekt Klima-Kollekte – Kirchlicher-Kompensationsfonds gGmbH. Alla projekt som finansieras av Klima-Kollekte är Gold Standard-certifierade. Gold Standard är ett certifikat av WWF och andra medborgarorganisationer som tar i beaktande projektens sociala och lokala påverkan och ställer stränga krav på att det finns belägg för klimatkompensationen.

KUH verkar etiskt och ekologiskt. KUH har som första finländska organisation beviljats certifikat för den internationella CHS-standarden (Core Humanitarian Standard). Oberoende granskare bedömer vår verksamhet årligen.

Ekonomi

Ekonomin var fortsatt stabil

Internationella finansiärers intresse för KUH:s verksamhet fortsatte växa.

Den gynnsamma utvecklingenav KUH:s finansieringsbas fortsatte också 2018 fastän verksamheten minskade en aning från året innan. Vi fick fortsatt många donationer av privatpersoner och internationella finansiärers intresse för KUH:s verksamhet fortsatte växa.

KUH:s verksamhet och finansieringsstruktur har under de senaste tio åren förändrats märkbart. En stor del av KUH:s intäkter kommer från institutionaliserade internationella finansiärer, vilket avviker från andra finländska medborgarorganisationers verksamhetsmodeller.

Internationella finansieringskällor är bland annat EU, FN-organisationer, andra internationella organisationer, andra länders utvecklingsarbetsmyndigheter och utvecklingsbanker. Tillväxten av den internationella finansieringen betyder också ett växande behov av självfinansiering.

För att säkerställa fri självfinansiering måste vi också i fortsättningen fästa uppmärksamhet vid att kunna täcka självfinansieringsandelen av den internationella finansieringen. Utöver det måste vi också i fortsättningen kunna rikta resurser på att utveckla programarbetet.

Samarbetet med flera betydande internationella finansiärer har möjliggjort en bredare verksamhet och tillväxt i många landsprogram. Regeringar i bräckliga länder har också börjat inse värdet av Utlandshjälpens arbete. Det har möjliggjort samarbete med nya utvecklingsfinansiärer, såsom utvecklingsbanker.

Bidragen från privata donatorer fortsatte växa trots att det utöver naturkatastroferna i Indonesien och Filippinerna inte skedde några andra stora och plötsliga katastrofer.

Intäkter

Räkenskapsperiodens underskott var 0,5 M€. Avkastningen var 40 M€, med en nedgång på 9,7 procent jämfört med året innan. Stödet från Utrikesministeriet samt inhemska och internationella institutionella finansieringskällor var sammanlagt 19,3 M€. Utrikesministeriet stödde utvecklingssamarbetet med 6,3 M€ och det humanitära arbetet med 2,9 M€.

Församlingarnas budgetanslag var 4,0 M€. Intäkterna för insamlingen Gemensamt ansvar var 1,4 M€. Kyrkostyrelsens verksamhetsstöd var 1,0 M€. Den privata sektorns andel, med donationer av privatpersoner som redovisats av församlingarna, var 13,8 M€.

Vår medelanskaffning inbringade år 2018 39,3 miljoner euro.

Utgifter

Räkenskapsperiodens utgifter var sammanlagt 40,5 M€. Det är en nedgång på 8,4 procent jämfört med året innan. Biståndsarbetets kostnader var 31,5 M€ och innehöll planerings-, uppföljnings- och utvecklingskostnader på 2,8 M€ för programmen. Utgifterna för biståndsarbetets stödfunktioner, alltså kommunikation, medelsanskaffning, intressentgruppsarbete samt allmän administration, var 5,4 M€.

Av alla verksamhetsutgifter bestod 86,6 procent av biståndsarbete och 13,4 procent av stödfunktioner.

År 2018 använde vi sammanlag 40,5 miljoner euro till biståndsarbetet och annan verksamhet.

 

Biståndsarbete och stödfunktioner 2018

Information om ekonomin i pdf-format

Balansbook 2018 (på finska)

Revisionsberättelse 2018 (på finska)

Globala strukturförändringar i utvecklingssamarbetet kommer att ha en betydande inverkan på Kyrkans Utlandshjälps verksamhet de kommande åren. Organisationen utvecklar nya verksamhetsmodeller och letar efter nya finansieringsinstrument för att förverkliga sin mission, vision och verksamhetsmålsättningar.

Till exempel fortsätter prioriteringen av privatsektorns finansiering i en del länder samtidigt som den utvidgas. Dessutom allierar vi oss allt mer med internationella aktörer, såsom FN-or-ganisationer, utvecklingsbanker, ACT-systerorganisationer och andra medborgarorganisationer.

Vårt arbete

Över tusen företag, hundratals arbetsplatser

Målsättningen med Kyrkans Utlandshjälps tema Rätt till utkomst är att minskapå fattigdom genom att främja hållbar ekonomisk utveckling som också gynnar marginaliserade människor.

Framförallt strävar vi efter att förstärka utkomstmöjligheterna för kvinnor, unga och flyktingar samt att stöda deras företagsverksamhet och sysselsättning. Vi samarbetar med företagssektorn och påverkar strukturer som orsakar social och ekonomisk ojämställdhet.

I katastrofsituationer stöder vi återhämtningen av lokala näringsgrenar och en snabb återgång till ett normalt liv med utkomstmöjligheter.

Den viktigaste indikatorn för våra resultat inom temat Rätt till utkomst är antalet företag och arbetsplatser som skapas. Under 2018 rapporterades 1087 nya företag och ungefär 600 nya arbetsplatser inom de projekt som KUH stöder. Utöver det fick 637 företag stöd för att utveckla företagsverksamheten.

Utvecklingsarbetet grundar sig allt mer på forskningsresultat; utredningar om marknaden och värdekedjan är en central del i planeringen av utkomstprojekt. Alla som grundade eller planerade att grunda ett företag erbjödsföretagarutbildning och olika kortare kurser med fokus på utkomst. I den kritiska startfasen erbjuds också långvarig företagscoaching och rådgivningstjänster.

I yrkesutbildningen som KUH erbjuder tillämpas en verksamhetsmodell som stöder direkt övergång till arbetslivet efter utexaminering. Det här följs upp sex månader efter utexaminering.

Resultaten är uppmuntrande. Av de 716 utexaminerade som följdes upp förtjänade 71 procent sitt levebröd antingen i lönearbete (39 %), som yrkesutövare (31 %) eller företagare (1 %). I alla åldersklasser hittade både män och kvinnor framgångsrikt sin plats i arbetslivet. Undantaget var kvinnor över 25 år, av vilka endast 45 procent hade inkomster under uppföljningsperioden. Motsvarande andel i de övriga grupperna var 70–80 procent.

Bland de yrkesutbildade var fördelningen mellan män och kvinnor i enlighet med KUH:smålsättning lika, båda 50 procent. Av männen sökte sig hälften till lönearbete, medan en majoritet av kvinnorna sysselsatte sig själva.

Utredningar visar att det på våra verksamhetsområden finns färre möjligheter till lönearbete för kvinnor än för män. I sådana fall är företagarutbildningen som riktas till kvinnor ett effektivt sätt att få en utkomst, och i bästa fall sysselsätter företagarna andra redan i ett tidigt skede.

I fjol grundades sammanlagt 1087 nya företag, varav 85 procent av kvinnor. Över hälften av dessa kan räknas som binäring inom jordbruk medan de som sysselsatte sig själva som yrkesutövare var något färre.

Kvinnorna grundade 71 mikro- och små-företag, huvudsakligen i Nepal där kvinnligt företagande har sina djupaste rötter tack vare Kvinnobanken. Männens företagsverksamhet är mer sällan kopplad till jordbruk, men också män sysselsätter oftast sig själva (184). Männen grundade 17 mikroföretag.

En kombinationsmodell av yrkes- och företagarutbildningen som utvecklats av KUH har varit startskottet för 20 procent av alla nya företag (227). KUH strävar också efter att påverka företagens verksamhetsmiljö på ett sätt som passar var kontext för sig. I Jordanien verkar KUH som aktiv medlem i ett nätverk som arbetar för förändringar i de strikta arbetsreglerna för syriska flyktingar. I december 2018 böjde sig Jordaniens regering och öppnade upp vissa småföretagarbranscher också för syrier.

I Kambodja arbetade KUH för att utveckla tjänster som erbjuds åt jordbruksandelslag och för att öppna upp marknaden för andelslagens produkter genom att hålla kontakt med jordbruksministeriet. Landsprogrammet i Kambodja är KUH:s föregångare i kartläggnings- och förberedelsearbetet som berör klimatförändringen.

Efter en omfattande förvaltningsreform i Nepal har KUH fäst uppmärksamhet vid samarbetet med den nya lokalförvaltningen för att se till att medel riktas till utveckling av jordbruket och yrkesutbildning av arbetslösa unga.

Fredsarbete bland unga och kvinnor

I centrum för KUH:s fredsarbete står kvinnor, unga, flyktingar samt religiösa och traditionella aktörer. Dessa lämnas ofta utanför beslutsfattande och fredsprocesser fastän de har en central roll i konfliktlösning och fredsbygge. KUH stöder deras aktiva roll på lokal, nationell och internationell nivå och säkerställer att röster från samfunden och gräsrotsnivån blir hörda i beslutsfattandet.

2018 stödde KUH fred på nationell eller lokal nivå i Centralafrikanska republiken, Sydsudan, Kenya, Uganda, Somalia, Myanmar, Nepal och Kambodja.

Arbetet är i linje med FN:s målsättningar för hållbar utveckling samt med FN:s säkerhetsrådsresolutioner 1325 och 2250 som berör unga, kvinnor och fred. Att stöda ungas inflytande är ett växande tema i många av KUH:s programländer. Samarbetet mellan unga och beslutsfattare fick 2018 stöd i till exempel Uganda, Kambodja, Nepal och Kenya.

KUH stöder fredliga lösningar på konflikter. I Sydsudan och Kenya stödde KUH grundandet av fredskommittéer bestående av kvinnor, unga och traditionella ledare.

I Sydsudan stödde en kvinnlig fredskommitté dialogen i åtta byar. Arbetet ledde till minskat våld. I Kenya samlades över 1 500 människor från samfund som tidigare varit i krig till ett fredsmöte. I mötet deltog också representanter från lokal- och regionförvaltningen.

I Kambodja stöddes lokala byakommittéer som medlade i tvister som berörde till exempel landområden. 70 procent, alltså sammanlagt 438 tvister kunde lösas fredligt. I Nepal har KUH gett sitt stöd för att avsluta diskriminering som grundar sig på kast. 2018 kunde tre kommuner binda sig till att förstärka Dalit-folkgruppens roll i lokalförvaltningen.

I Somalia stödde KUH medborgarsamhällets medverkan i politiska processer och statsupp-byggande, bland annat genom att bidra med information om samfundens roll via ett radioprogram som nådde ungefär 715 000 lyssnare. Utöver det stödde KUH och fredsnätverket den somaliska regeringen i att utveckla ramar för nationell försoning genom att ordna 14 konsultationer runt om i landet.

KUH säkerställer att lokala fredsarbetare får sin röst hörd på internationell nivå. Nätverket för religiösa och traditionella ledare är en väsentlig del av KUH:s fredsarbete och har en central roll i att länka ihop den lokala och internationella nivån.

Mohamed Elsanousi verksamhetsledare för fredsnätverket

Ledningen för Fredsnätverket för religiösa och traditionella aktörer byttes år 2018. Mohamed Elsanousi utsågs till efterträdare för Antti Pentikäinen som lett nätverket i fyra år.

Styrelseordförande för KUH Tarja Kantola utnämndes år 2018 till andra ordförande för det trosbaserade rådet i FN:s arbetsgrupp för Religioner och hållbar utveckling (UN Task Force for Religion and Sustainable Development) tillsammans med generalsekreteraren för KAICIID Faisal Bin Muammar.

Finland’s examina avlades i Uganda

2018 fortsatte tillväxten av Kyrkans Utlandshjälps arbete för att förbättra utbildningskvaliteten. I alla KUH:s programländer samt i Bangladesh förverkligas projekt där man strävar efter att säkerställa rätten till högklassig utbildning för barn och unga.

Målsättningen för arbetet är att säkerställa att framförallt rättigheterna för barn och unga bland flyktingar och internflyktingar förverkligas. 2018 arbetade vi i bland annat Uganda, Centralafrikanska republiken, Sydsudan, Somalia och Bangladesh för ett trygga grundutbildning och andra stadiets utbildning för barn och unga som lever mitt i kriser.

I Sydsudan stödde KUH skolgången för 24 363 barn i 56 skolor i landskapen Mingkhaman, Pibori och Fangak genom att dela ut undervisnings- och läromedel. Samtidigt förstärktes lärarnas pedagogiska och psykosocialafärdigheter. Klassrum restaurerades och byggdes.

Enligt FN:s flyktingkommissariat går 50 procent av flyktingarna i grundskoleålder och 75 procent av flyktingarna i högstadie eller gymnasieålder inte i skola. Framtiden för de unga flyktingarna hänger på den utbildning de får under flyktingtiden.

KUH erbjuder yrkesutbildning och företagarutbildning så att de unga ska kunna lägga grunden för sin framtid och sysselsättas redan under exilen.

I den yrkesutbildning som erbjuds av KUH strävar man efter att nyutexaminerade genast kan övergå till arbetslivet. Under 2018 deltog 3 541 personer i den av KUH stödda yrkesutbildningen. Av dem hade över 70 procent fått arbete inom ett halvår efter utexaminering.

Med hjälp av studiehandledning får studerande hjälp i frågor som berör aktuella och fortsatta studier. 2 483 studerande fick studiehandledning under 2018.

En högklassig utbildning hänger på framförallt lärarnas kunnande. Lärarutbildningen är ett av de viktigaste delområdena i KUH:s utbildnings arbete och den fortsatte växa under 2018 i och med att 6 523 lärare utbildades. Lärarutbildningen utvecklas i samarbete med undervisningsministerierna i partnerländerna.

Det gjordes också nya öppningar i utbildningsarbetet. I Uganda avlade 20 unga en finländsk yrkesexamen inom företagande tack vare ett samarbetsprojekt mellan KUH och Omnia Education Partnership.

Examen motsvarar en finländsk utbildning på andra stadiet. En avlagd examen möjliggör att man kan ansöka om fortsatta studier bland annat inom EU. Det är första gången som en finländsk examen exporterats till flyktingförhållanden.

Både stora finansiärer och centrala internationella utbildningsaktörer ser KUH som en önskad samarbetspart. Det här påvisas av vår betydande roll i FN:s verksamhet samt av att UNICEF har höjt bidraget till vår programverksamhet.

KUH förnyade sin resultatstomme under 2018, vilket betyder att siffrorna inte är direkt jämförbara med tidigare års resultat.

Humanitar hjälp

Läskunnighet och psykosocialt stöd för Myanmars Rohingyaflyktingar

Kyrkans Utlandshjälp har arbetat i Bangladesh på rohingyaflyktingarnas läger sedan början av 2018. I KUH:s gemensamma projekt med den danska systerorganisationen ges utbildning till kvinnor och flickor i puberteten, samt psykosocialt stöd till personer som upplevt våld baserat på kön.

På området Cox’s Bazar i sydöstra Bangladesh fanns i september 2018 enligt FN närmare en miljon människor som hör till rohingyabefolkningen som flytt Myanmar. Största delen av dem är kvinnor och barn. De har flytt våldet i Myanmar som FN:s observatörer i mänskliga rättigheter klassificerar som massmord och gruppvåldtäkter.

En av KUH:s uppgifter på flyktinglägret är att stöda utbildningen (Education in Emergencies). Fokus ligger på att lära ut läsning och räkning, livsfärdigheter och utkomstmöjligheter. Utbildningen ordnas i verksamhetsutrymmen för kvinnor och flickor samt i hem på flyktinglägret i Cox’s Bazar.

Projektet strävar efter att öppna upp livsmiljön för flickor och kvinnor och den vägen ge bättre möjligheter för dem att söka sig till tjänsterna och en möjlig utkomst.

Före arbetet inleddes frågade vi 313 kvinnor och flickor som är med hurdan kunskap och utbildning de önskar sig. Av de som svarade på enkäten har 68 procent aldrig gått i skola och 22 procent har bara gått i lågstadiet. Resten har gått i högstadiet och en del har gått i madrasaskolor som finns i anslutning till moskéer.

”Intresset för utbildning är stort. Att sy, sticka och virka intresserar. Många har redan de här färdigheterna och de önskar att de kunde dela med sig av dem. Enkätens resultat visar att kvinnor är redo att ordna till exempel hemundervisning för grannar. Av livsfärdigheter intresserar framförallt hygien och näring. Många önskar också information om familjeplanering, barnäktenskap och hälsa överlag”, säger Petra Weissengruber som är utbildningsexpert på Kyrkans Utlandshjälp.

Ur enkäten framgår att man på flyktinglägren måste öka vetskapen om kvinnors och flickors rätt till utbildning så att deras deltagande godkänns också i de konservativa samfunden.

På flyktinglägren har skapats utrymmen uttryckligen för flickor och unga kvinnor. Utöver det arbetar vi med familjer med ensamförsörjande mammor.

”Jag känner mig säker i utrymmen som är för kvinnor och flickor. Det är alltid trevligt att komma hit och vara tillsammans med andra”, säger en flyktingkvinna som frivilligarbetar som lärare. I Myanmar lärde hon ut landets språk burmesiska samt sömnad.

KUH:s arbete i Bangladesh får stöd av Finlands utrikesministerium och insamlingsmedel.

KUH delade ut kontantbistånd i bland annat Old Fangak i Sydsudan under år 2018. Bilden är från 2019.

Kontantbistånden en ökande biståndsform

Kontantbistånd är ett av de viktigaste verktygen i humanitär hjälp. Humanitära organisationer använder sig av kontantbistånd inom olika sektorer. Kontanter är en marknadsbaserad lösning och ett alternativ till produkthjälp.

Det finns allt fler undersökningar om kostnadseffektiviteten av kontanter. Att det blir allt vanligare och värderas allt högre speglas av att världens humanitära toppmöte WHS (World Humanitarian Summit) uppmanade humanitära aktörer att göra kontanterna till en central del av hjälpoperationerna.

Den här världsomfattande riktningen syns också i KUH’s verksamhet: Kontanter är ett allt vanligare biståndsmedel både inom utkomst- och utbildningssektorn.

Kontanter påverkar på olika sätt, beroende på sektor. Inom utkomst kan man använda pengarna till exempel för att köpa mat eller hjälpmedel. Pengarna kan också ges till köpmän så att de kan öppna butikerna igen.

Inom utbildningssektorn kan kontantbiståndet möjliggöra skolgång för nyttohavaren tack vare att läsårsavgifter eller transportkostnader kan täckas.

KUH har delat ut mathjälp åt över 3 000 hushåll i Filippinerna.

50 000 i Nödhjälp till Filippinerna

Tyfonen Mangkhut som slog till mot Filippinerna i september 2018 orsakade stora skador. Stormen orsakade förluster för över en halv miljon människor. Trots förberedelser inför stormen, omfattande evakuering och skydd av byggnader orsakade stormen stor skada framförallt i landets norra delar. Många områden led av elavbrott samtidigt som översvämningar och jordskred gjorde det svårt att röra på sig.

Som mest fanns det närmare 200 000 människor i evakueringscenter. Åtminstone 66 människor omkom. KUH beviljade 50 000 euro från sin katastroffond för att hjälpa människor som lidit av tyfonen. Hjälpen levererades till Filippinerna tillsammans med lokala National Council of Churches in the Philippines (NCCP), som är en av KUH:s långvariga samarbetsparter.

Bland annat rent vatten och mathjälp delades ut på de jordbävningsdrabbade områdena i Indonesien. 2 443 hushåll har fått tillfälliga skydd för boende och 1 266 människor har fått hälsovård av mobila kliniker.

50 000 till jordbävningsdrabbade områden i Indonesien

Hösten 2018 donerade Kyrkans Utlandshjälp 50 000 euro från sin katastroffond för att hjälpa dem som drabbats av jorbävningen och tsunamin i Indonesien.

I städerna Palun och Donggala på ön Sulawesi skedde en jordbävning med magnituden 7,4 som också orsakade en tsunami. Över 2000 människor dog. Skadorna uppskattas ha berört åtminstone 300 000 människor.

HUMANITAARINEN APU
KOHTEET 2018
Uganda: Stöd för skolgång, framförallt för flyktingbarn och -unga4 752 682 €
Centralafrikanska republiken: Stöd för barns och ungas skolgång2 025 190 €
Sydsudan: Stöd för skolgång och utkomst1 800 602 €
Somalia: Stöd för skolgång913 149 €
Jordanien: Utbildning och psykosocialt stöd till syriska flyktingar660 645 €
Kenya: Nödhjälp och stöd för skolgång652 789 €
Syrien: Stöd för skolgång och utkomst590 881 €
Myanmar: Stöd för skolgång395 374 €
Grekland: Stöd för skolgång, framförallt för flyktingbarn och -unga310 125 €
Bangladesh: Nödhjälp, stöd för skolgång och beskydd303 561 €
Nepal: Stöd för skolgång121 962 €
Filippinerna: Nödhjälp till tyfonens offer 49 658 €
Indonesien: Nödhjälp till tsunamins offer31 382 €
Utvecklande av krisberedskapen i Uganda, Kambodja och Nepal162 015 €
Allmänt stöd till ACT-alliansens katastroffond70 000 €
Stöd till global klusterkoordinering65 326 €
Beredskapsverksamheten10 964 €

Seurakunnat

Församlingarnas stöd är ryggraden i KUH’s arbete

Församlingarna och kyrkostyrelsen understödde KUH:s arbete med över sju miljoner euro år 2018.

Villkorslös kärlek till nästan, nödhjälp mitt i kriser och konflikter samt långvarigt utvecklingsarbete är diakoni som KUH utför på församlingarnas mandat i världens bräckligaste regioner. Med andra ord förverkligar Kyrkans Utlandshjälp kyrkans grunduppgift.

Församlingarnas stöd är en av grundpelarna i finansieringen av Utlandshjälpens arbete. Det här stödet är livsviktigt också i framtiden.

Mer än hälften av kyrkans och församlingarnas ekonomiska bidrag utgörs av församlingarnas budgetunderstöd, så stödet har en stor betydelse. 2018 uppgick stödet till 4,1 miljoner euro. Församlingarnas stöd gör det också möjligt att ansöka om stöd från internationella finansiärer, eftersom det täcker den egna insatsen som krävs.

Under 2018 möjliggjorde församlingarna och församlingsmedlemmarna vår verksamhet även genom frivilliga bidrag. Finlands största och äldsta medborgarinsamling Gemensamt Ansvar vittnar om betydelsen av hjälpen och samlade in närmare 1,4 miljoner euro till KUH.

Församlingarnas frivilliga hjälp – såsom fria kollekter under mässor och skriftskolor, deltagande i Utlandshjälpens nationella kampanjer samt andra evenemang som församlingarna ordnar – är viktiga former av stöd för KUH.

Församlingarna brukar aktivt delta i katastrofinsamlingar. I fjol samlades medel för att hjälpa offren i naturkatastroferna i Filippinerna och Indonesien.

Sommarsånger-kampanjen som ordnas varje vår har för många församlingar blivit ett återkommande sätt att delta i KUH:s arbete.

I fjol organiserades också en insamling i samband med församlingsvalet. Intäkterna riktades i första hand till vårt utbildningsarbete i Centralafrikanska republiken samt till att förbättra utbildningskvaliteten, framförallt utbildningen av studiehandledare i Kambodja.

INTÄKTER FRÅN FÖRSAMLINGARNA 2018

”Man kan alltid prata om det internationella ansvaret ”

Tiina Taavitsainen är ombud för Varkaus församling och förmedlar KUH:s budskap till församlingen.

Kyrkans Utlandshjälp har i de evangelisklutherska församlingarna en eller flera ombud, sammanlagt finns 600. Ombuden tar hand om kontakten mellan församlingen och Utlandshjälpen.

Uppgiften passar antingen för en församlingsmedarbetare eller en församlingsmedlem som är intresserad av internationell diakoni – eller för båda två. I flera församlingar finns arbetspar: vid sidan om arbetstagaren finns en frivillig som tar hand om uppgiften.

Tiina Taavitsainen, ledande tjänsteinnehavare inom fostran och ombud för Varkaus församling, har hittat ett eget sätt att främja internationell diakoni.

”Som ombud kan jag framhålla aktuella teman och hälsningar från Kyrkans Utlandshjälp i församlingen. Både under tillställningar med församlingsmedlemmar men också i den interna kommunikationen. Jag brukar säga till mina kollegor att det aldrig kan uppstå en situation då man inte vet vad man ska tala om eller ha som tema i en andakt, eftersom man alltid kan prata om internationellt ansvar och berätta om KUH:s rättvisearbete!” säger Taavitsainen.

”Det är ett ämne och verksamhetsområde som uppskattas brett i kyrkans arbete.”

Ombuden får aktuell information, material och utbildning för att kunna ta hand om uppgiften. Det finns också möjlighet att ansöka om en plats på den årliga studieresan. Resan har förändrat mångas värld, också Tiinas.

”För mig var ombudsresan till Kenya det mest betydande under 2018. Där konkretiserades hjälpen på ett oförglömligt sätt. Stämningen och de berörande träffarna kröp under huden.”

”Också de tillfällen där jag fått berätta om det här glädjebudskapet har varit betydande. Det görs så gott arbete! Hittills har jag träffat ungefär 700 personer under olika tillfällen som fått höra om vår resa och arbetet som görs i Kenya.”

”I Varkaus förs också en aktiv kampanj för En annorlunda gåva, man gör skolbesök kring internationaliseringsuppfostran och utvecklar verksamheten för Kvinnobanken.

”Det är en glädje att vara en länk i denna kedja av hopp.”

FÖRSAMLINGARNAS BUDGETANSLAG TILL KYRKANS UTLANDSHJÄLP 2009–2018 (M€)

Frivilliga