Upp till 600 000 barn under fem år i Kenya och Somalia lider av akut undernäring – Kyrkans Utlandshjälp beviljade 400 000 euro i nödhjälp till det av matbrist drabbade Östafrika
Matbristen i Afrikas horn orsakas av den värsta torkan på fyra årtionden, den av kriget i Ukraina påskyndade inflationen och problem med tillgång till importerat spannmål. Priset på en matkorg har på kort tid ökat med 36 procent i Somalia.
ÖSTAFRIKA HAR drabbats av den värsta torkan på fyra årtionden. Extrema väderfenomen orsakade av klimatförändringarna har påverkat speciellt Somalia, östra delarna av Etiopien och norra Kenya. Dessa områden har inte haft normala regnperioder på nästan två år.
I april beviljade Kyrkans Utlandshjälp (KUH) 400 000 euro för en humanitär biståndsoperation i Kenya och Somalia. Operationen har startat nu. FCA:s fotograf besökte torkan drabbade Baidoa-området i Somalia i maj.
Enligt FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd OCHA är upp till en fjärdedel av Somalias befolkning, ca 4,1 miljoner människor, i behov av akut humanitär mathjälp. En del medborgarorganisationer bedömer att siffran är över 6 miljoner människor. I Kenya är drygt 2 miljoner människor i behov av mathjälp. Specialister bedömer att det finns upp till 600 000 barn under fem år i Kenya och Somalia som lider av akut undernäring. Om torkan fortsätter förväntas den humanitära katastrofen spridas och växa.
Cirka 70 procent av somalierna lever under fattigdomsgränsen, dvs. på mindre än två euro om dagen. BILD: Mohamed Abdihakim/KUH
Torkan är inte den enda orsaken till matbristen i Somalia och Kenya, utan det är en mångdubbel kris som också förvärrats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Upp till 90 procent av spannmålet som används i Somalia importeras från Ukraina och Ryssland. Priset på vete har sedan februari stigit med upp till 300 procent i Somalia.
”Vi har alltså två stora kriser på varandra”
Ikali Karvinen, landschef för Somalia vid KUH, har följt inflationens kraftiga påverkan på matpriset och torkans effekter på matkrisen på nära håll.
”Priset på mat har redan ökat med 30 procent på grund av inflationen, liksom priset på bränsle”, berättar Karvinen.
Av viktiga livsmedel har också priset på till exempel matolja, majs, hirs, sesamfrön, ärter och bönor till och med fördubblats på sina ställen. Cirka 70 procent av somalierna lever under fattigdomsgränsen, dvs. på mindre än två euro om dagen. När värdet på pengar sjunker på grund av inflationen innebär det att man kan köpa ännu mindre mat m.m. Inflationen har tillsammans med torkan uppskattats påverka upp till 6 miljoner människors liv i Somalia.
”Inflationen, speciellt vad gäller mat och energi, påverkas kanske mest just i vår av kriget i Ukraina, även om klimatkrisen också påverkar just Östafrika kraftigt. Vi har alltså två stora kriser på varandra.”
Nomadbefolkningens situation i Somalia är enligt Karvinen för närvarande mycket allvarlig. Torkan dödar boskapen och med boskapen försvinner familjernas uppehälle. Somalia hotas av en liknande situation som hungersnöden 2011.
KUH har börjat dela ut kontantbistånd i Somalia för att svara på den humanitära krisen. BILD: Mohamed Abdihakim/KUH
Hushåll med kvinnor som blivit änkor eller barn står i fokus för KUH:s hjälparbete
KUH har börjat dela ut kontantbistånd i Somalia för att svara på den humanitära krisen. Kontantbistånd är ett snabbt och mänskligt sätt att hjälpa som sparar logistiska kostnader.
”Kontantbistånd fungerar så länge som det finns marknader, oavsett om de är affärer eller torg, där man kan köpa mat och andra grundförnödenheter och där pengar har något slags värde.”
Om pengar sjunker i värde kan det bli ett problem när det gäller att dela ut kontantbistånd.
KUH har börjat dela ut kontantbistånd i Somalia för att svara på den humanitära krisen. BILD: Mohamed Abdihakim/KUH
”Om inflationen fortsätter i denna takt kommer vi att behöva fråga oss om det är vettigt att fortsätta med kontantbistånd eller om vi i något skede hamnar i ett läge där vi måste börja dela ut mat”, säger Karvinen.
Matdistributioner kräver logistik. Det kan försvåra säkerhetsläget i Somalia, som enligt Karvinen för närvarande är mycket dåligt. Coronaviruset fortsätter också att spridas i östra Afrika.
KUH:s humanitära operation strävar efter att med hjälp av kontantbistånd nå 700 hushåll i Somalia och 600 hushåll i Kenya fram till högsommaren i de områden där matbristen är som värst. Syftet är att nå speciellt de familjer som på grund av katastrofen varit tvungna att lämna sina hem och de som hotas mest av undernäring. Hushåll med kvinnor som blivit änkor eller barn står i fokus för KUH:s hjälparbete.
Jag gav pengar, jag läste nyheterna – vad kan jag göra nu?
Kriget i Ukraina har pågått i flera veckor redan. Bilderna som synts i nyheterna har varit råa och det har också den information som förmedlats från konflikten varit.
RÄDSLA OCH SORG förlamar, men samtidigt har de känslorna fått finländare att ta tag i saken med sällan skådad energi och empati. Många har gett pengar, en del har också gett saker. Vissa har öppnat sina hem för dem som kommit till Finland efter att ha lämnat sina hem och allt annat bakom sig, förutom sina närmaste familjemedlemmar och kläderna de har på sig.
I tv-rutan, på sociala medier och i tidningar ser kriget ändå ut att bli allt värre och råare. Man känner sig kraftlös. Vad kan jag ännu göra, så att det skulle kännas som att jag gjort tillräckligt?
DE DÅLIGA NYHETERNA är att kriget redan har förorsakat en massiv humanitär kris i Ukraina. Att rätta till det kommer att ta tid. Det kommer också att krävas mycket arbete för att hjälpa de miljontals människor som blivit flyktingar – både inom Ukraina och utanför landets gränser.
Behovet av humanitär nödhjälp, rent vatten, skydd samt varma kläder och filtar i Ukraina har fått finländarna att ge miljontals euro till Kyrkans Utlandshjälp och andra organisationer.
Kriget har ändå på bara några veckor förstört miljontals ukrainares hem, skolor, möjligheter till sjukvård och till att livnära sig. De förstörda skolorna och traumat efter kriget kan hota flera generationer.
Tyvärr lider människor nöd också på andra ställen i världen. I Östaftrika hotar hungersnöd miljontals människor, på grund av att regnsäsongen har uteblivit tre år i rad. Varje euro är viktig och till exempel att bli månadsgivare är ett sätt att försäkra sig om att offer i krig och katastrofer får långsiktig hjälp.
Kan man göra annat än att hoppas på att kriget snart tar slut och vänta på stunden då vi kan börja bygga upp allt igen?
I SLUTET AV FEBRUARI började en humanitär kris i Europa. Till sin natur är en sådan kris mer som en långdistanssträcka eller en ultramaraton, inte en snabb sprint där det lönar sig att klämma ur sig alla krafter under de första hundra metrarna. Det är lättare att orka hjälpa andra om man först tar hand om sitt eget ork.
Det är fullt tillåtet att sakta in, samla energi och förbereda sig på att behovet av hjälp kommer att finnas långt in i framtiden. Kriget kommer indirekt att påverka många länder också utanför Ukrainas gränser – bland annat i form av förhöjda mat- och bränslepriser. Det kommer att slå hårt, speciellt mot de Afrikanska låginkomstländernas ekonomier. Det värsta som kan hända nu är att vi blir cyniska inför all ondska och att vi blir trötta på att se dem lida som behöver hjälp allra mest, oberoende om det är frågan om människor som flyr kriget i Ukraina eller dem som lider av livsmedelsbrist i torkan i Östafrika.
Kom ihåg att koppla loss en stund. Du har redan gjort mycket.
P.S. Mieli rf har samlat en hop bra tips om hur man kan lugna ner sig under en kris. Själv har jag märkt att om jag fokuserar på att hjälpa andra påminner det mig om allt gott i värden. Som motvikt behöver jag ändå koppla loss från nätet och hålla pratstunder ansikte mot ansikte med vänner och bekanta. Lugna promenader i naturen med min hund hjälper också.
Text: Elisa Rimaila Författaren är kommunikationsspecialist för Kyrkans Utlandshjälp Översättning: Björn Udd
Kriget i Ukraina har fört med sig en ny flyktingkris i Europa, men de kriser som existerat innan kriget har inte försvunnit någonstans. Vi listade 10+1 fakta, saker som är bra att komma ihåg när det gäller flyktingläget i världen.
1. Det finns massor av flyktingar
Fler människor än någonsin har tvingats lämna sina hem: i slutet av år 2020 hade 82,4 miljoner människor tvingats på flykt. Redan då hade antalet fördubblats under de senaste tio åren. I praktiken lever en procent av världens befolkning mot sin vilja någon annanstans än hemma. 26,4 miljoner av dessa flyktingar har tvingats lämna sina hemländer. Eftersom siffrorna är från 2020 inkluderar de inte dem som flytt kriget i Ukraina. Antalet flyktingar som lämnat Ukraina var i mitten på april 4,5 miljoner och antalet interna flyktingar är ännu större.
2. Människor drivs på flykt världen om
I slutet av 2020 kom ungefär två tredjedelar av världens flyktingar från bara några länder: Afghanistan, Kongo-Kinshasa, Myanmar, Sydsudan och Syrien. Europa har under de senaste åren närmast tagit emot flyktingar, men flyktingkrisen som fått sitt ursprung i kriget i Ukraina är väldigt stor och snabb, också på en världshistorisk skala.
3. Människor drivs på flykt av olika orsaker
Den mest synliga orsaken att lämna sina hem är ett krig eller en väpnad konflikt. Förutom det kan en allt värre klimatkris och naturkatastrofer kan göra områden obeboeliga, åtminstone för stunden. Det syns till exempel under den pågående torkan i Östafrika. Också politik kan driva människor på flykt. Miljontals människor har till exempel lämnat Venezuela på grund av finanskrisen och människorättsbrotten där. En kris är inte alltid riktad mot hela befolkningen, utan den kan rikta sig mot en specifik folkgrupp, som sexuella minoriteter.
4. Utvecklingsländer tar emot mest flyktingar
Många av länderna som tar emot mest flyktingar är utvecklingsländer och länder med en skör demokrati. I Afrika ligger Uganda mitt bland konflikter och naturkatastrofer och landet tar emot flyktingar från bland annat Kongo-Kinshasa, Sydsudan, Burundi och Etiopien. Libanon, som själv hamnat i kris, står värd för en betydande del av de syriska flyktingarna. Länder som tar emot flyktingar behöver stöd från det internationella samfundet för att kunna erbjuda tillräcklig hjälp, både åt sina egna medborgare och åt flyktingarna.
5. Alla flyktingar bor inte i tältläger
De bilder vi ser på flyktingar är ofta från flyktingläger. Det kan ge en ensidig och felaktig bild, eftersom största delen av världens flyktingar bor i städer. Dessutom finns det i många delar av världen områden där flyktingar bosatt sig, som sedan blivit permanenta tätorter. I Uganda får flyktingar en liten tomt och rättighet att arbeta, gå i skola och använda social- och hälsovårdstjänster.
6. Kvinnor, barn och sårbara grupper är speciellt utsatta
I kriser riskerar speciellt kvinnor och barn att bli utnyttjade. Också människor som är beroende av andra människors hjälp, som åldringar och människor med funktionshinder, är i sårbar position. De behöver beskydd, så att de inte blir offer för till exempel människohandel.
7. Flyktingbarn och -ungdomar kan bli förlorad generation
Av alla som drivits på flykt är 40 procent barn. Om deras skolgång avbryts på grund av att de tvingats lämna sina hem kan de falla flera år efter i inlärningen. Det, i sin tur, gör att det senare blir svårt att utbilda sig och hitta ett arbete att livnära sig på. Också tron på framtiden är viktig. Utan det riskerar barn och unga att rekryteras och radikaliseras av terroristorganisationer.
8. Man kan också vara på flykt i hemlandet
Över hälften av dem som tvingats lämna sina hem är nu flyktingar i sina hemländer. De har stannat kvar i sina hemländer men kan inte bo på sin hemort. En konflikt eller en naturkatastrof kan ha gjort det omöjligt att bo på hemorten, medan andra delar av landet kan vara relativt trygga att bo i. Många flyktingar vill stanna nära sina hem och undviker därför att fly till sina grannländer. Drömmen kan vara att få återvända hem möjligast snabbt.
9. En del kriser pågår i årtionden
Konflikter drar ut på tiden, återuppbyggnad efter en naturkatastrof kan räcka längre än väntat och politisk förföljelse kan fortsätta också efter att regeringen bytts ut. Till exempel skulle FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) bara vara ett tillfälligt hjälpmedel, men organisationen har existerat i över 70 år.
10. Också de som hjälper lider av resursbrist
Solidariteten gentemot de Ukrainska flyktingarna har varit exceptionell och hjälporganisationerna har fått betydande gåvor både av företag och privatpersoner för att kunna hjälpa ukrainarna. Organisationerna är ändå oroliga över att sådana pengar som tidigare lovats till viktiga biståndsprojekt nu kan flyttas till försvarsbudgeten eller till Ukraina. Bristen på hjälp på andra håll i världen gör kriserna svårare och kan leda till global instabilitet. Investeringar i att förebygga klimatkrisen är också viktiga, eftersom det genom klimatåtgärder går att minska antalet människor som drivs på flykt, eller i vissa fall undvika det totalt, genom att se till att områdena är livsdugliga.
+1. Flyktingar är i kärnan av Kyrkans Utlandshjälps verksamhet
Ett av Kyrkans Utlandshjälps viktigaste teman är utbildning. Att erbjuda utbildning åt flyktingar är en betydande del av organisationens verksamhet. Kyrkans Utlandshjälp anser att barn och unga måste få fortsätta sin utbildning, också i krissituationer. Därför stödjer organisationen utbildning också i etablerade flyktingsamhällen, för att erbjuda en yrkesutbildning som siktar på att hitta jobb eller starta eget företag. Förutom utbildning är Kyrkans Utlandshjälps arbete centrerat kring att trygga sitt uppehälle samt fredsarbete.
Källor: Kyrkans Utlandshjälps landsrepresentant i Uganda Wycliffe Nsheka, chefen för Kyrkans Utlandshjälps påverkansarbete Tapio Laakso, FN:s Global Humanitarian Overview
Text: Anne Salomäki Illustration: Carla Ladau Översättning: Björn Udd
Ukrainska läraren Erika Pavliuk saknar krittavlan, men först måste flyktingfamiljerna som inkvarterats i skolan få hjälp – ”Största delen av mammorna är ensamma här med sina barn”
När Ryssland anföll Ukraina skickade Engelskaläraren Erika Pavliuk hem sina elever och började frivilligarbeta bland flyktingarna som flyttat in i skolan. I Berehove i västra Ukraina får flyktingarna en säng, värme och mat.
”JAG HÖRDE NYHETEN av min man, som satt och surfade på nätet. Han sade orden, som alltid kommer att eka i mitt huvud. Vårt land är under attack.”
Engelskaläraren Erika Pavliuk sitter i sitt tomma klassrum i Berehove i Västukraina, nära gränsen till Ungern. Hon går igenom händelserna från den tidiga torsdagsmorgonen. Det var den 24 februari och Ryssland hade inlett ett grymt anfallskrig mot Ukraina.
Pavliuk säger att hon först inte trott på nyheten. Familjen fortsatte sina morgonbestyr i ovisshet. De förde familjens 5-åriga dotter till dagis och Pavliuk tog sig till skolan hon jobbar i, utan att veta vad som skulle hända.
Under dagens första lektion stod läraren framme i klassen, framför sina 12-åriga elever. Stämningen var dyster.
”Jag kommer ihåg en pojke som satt i klassen och såg blek ut. Mitt i allt började hans näsa blöda. Jag bestämde mig för att sätta böckerna åt sidan och diskutera det som oroar barnen mest. I praktiken var mina elever rädda för att de snart skulle dödas.”, minns Pavliuk.
Efter torsdagens första lektion fick skolan instruktioner från myndigheterna. Undervisningen skulle avbrytas och barnen skickas hem.
”De ringde också från min dotters dagis och sade att någon måste hämta henne omedelbart. När jag kom fram hade barnen redan evakuerats ur byggnaden. De väntade på sina föräldrar utanför, och i stunden visste ingen vad som händer näst.”
Ukrainska engelskaläraren Erika Pavliuk säger att hon först inte trott på nyheten när kriget började. Nu hjälper hon flyktingar från andra delar av landet .
Nu, några månader senare vet vi mer om vad som skulle ske under de kommande veckorna. I mars började Ryssland rikta sina missilattacker också mot strategiskt viktiga mål i västra Ukraina, men de mest förödande striderna skulle pågå i andra delar av landet.
I början av april hade redan fyra miljoner ukrainska flyktingar tagit sig över gränserna till grannländerna. En stor mängd ukrainare hade också flytt inom landets gränser till de västra delarna av landet.
Från lärare till frivilligarbetare
När kriget fortskred började situationen också klarna för Pavliuk, hennes kollegor och de andra invånarna i den lilla staden Berehoven. Redan i slutet av februari började flyktingar från andra delar av landet anlända till skolan.
Inom bara några dagar var hela staden i full gång med att hjälpa dem som flytt kriget. Skolans lärare, kockar och resten av personalen började frivilligarbeta. Pavliuk och hennes kollegor gick igenom det som donerats, löste problem som flyktingarna hade och hjälpte med allt som kom upp.
Dagarna var långa för alla, och det fanns ingen tid att ta ledigt. Pavliuks dagar flöt snabbt förbi.
”Det kom bara energi någonstans ifrån. Människor behövde hjälp. Jag kände mig inte trött under dagen, men när jag kom hem somnade jag så fort huvudet nuddade dynan.”
Skolan blev snabbt centrum för händelserna, eftersom det i det stora köket gick att laga mat åt en stor mängd människor. I normalfall går 300 elever i skolan.
”Under de första dagarna stannade flyktingarna i skyddet bara i några timmar. De gick i duschen och åt något. Sedan fortsatte de mot gränsen. Vi visste inte åt vilket håll situationen skulle utveckla sig”, säger Pavliuk.
Skolan kunde inkvartera ungefär 80 flyktingar i rum inredda med våningssängar där skolans egna elever bott tidigare. När striderna fortsatte stannade en del av flyktingarna i flera veckor. Kyrkans Utlandshjälps partnerorganisation Hungarian Interchurch Aid levererade nya kylaggregat, flera livsmedelsleveranser och andra förnödenheter, som en ny tvättmaskin till tvättstugan.
Papporna stannade vid fronten
I egenskap av frivilligarbetare har Pavliuk hört många familjers berättelse och hon är rörd när hon återger dem. Många som stannat i skyddet en längre tid tänker inte gå över gränsen till Ungern om de inte måste. Många planerar att återvända hem, eller åtminstone så nära hem som möjligt. Pavliuk förstår dem.
”Varje morgon när jag vaknar är jag tacksam över att vi [i västra Ukraina] har haft en lugn natt. Jag har växt upp här, jag är född här och mina föräldrar och många generationer innan det har levt här. Jag kan inte ens tänka mig att jag skulle lämna mitt hem och staden bara för att en anfallare tvingar mig.”
Pavliuk tycker att det varit speciellt svårt att se vardagen för barnen och mammorna som bor i skyddet.
”Största delen av mammorna är ensamma här med sina barn. Vanligtvis bor de med sina män, men nu är männen i armén. Mitt hjärta brister av tanken på att de är tvungna att ta hand om sina barn på en plats de inte känner till. Det bor åtta personer i rummen och de känner inte sina rumskamrater. Fast nu har de ju börjat bli bekanta.”
Pavliuk ser också en ljusglimt i krisen. Hon tycker att kriget och flyktingkrisen som följt har fått invånarna i staden att samarbeta på ett aldrig tidigare skådat sätt. I gränsstaden Berehove är många, precis som Pavliuk, splittrade mellan två länder och kulturer. Därför är det inte alltid lätt att leva tillsammans.
”Enligt mitt pass är jag ungrare, men jag har bott på den Ukrainska sidan av gränsen hela mitt liv, så jag är också ukrainare. Det har funnits meningsskiljaktigheter mellan ukrainare, ungrare och andra minoriteter i staden, men jag upplever att det inte mera är fallet.”
Erika Pavliuk berättar att alla i skolan väntade på att återgå till det normala efter coronapandemin, innan kriget bröt ut.
Distansundervisningen inleddes efter flera veckors paus
Pavliuk berättar att alla i skolan väntade på att återgå till det normala efter coronapandemin, innan kriget bröt ut. Under kriget har undantagstillståndet fortsatt. I slutet av mars började de utnyttja allt de lärt sig om distansundervisning igen, då skolan i Berehove började ge lektioner på distans igen.
Barnen i flyktingskyddet har kunnat delta i undervisningen i de ukrainskspråkiga skolorna i staden eller delta i sina egna skolors distansundervisning om det har erbjudits. Barnen deltar i lektionerna från skolans datorklassrum.
Pavliuks ungerskspråkiga elever stannar däremot hemma, eftersom deras skola fortsättningsvis är full av flyktingar. Pavliuk fortsätter jobba i skyddshemmet för flyktingar på dagarna och om kvällarna förbereder hon lektionerna hon håller. Hon blir rörd när hon talar om sina 12–18-åriga elever.
”De är tonåringar. Vi har alla upp- och nerförsbackar men vi hittar alltid lösningar på svåra situationer. Jag älskar dem.”
Hon vet redan nu att några elever flytt från Ukraina till Ungern och att de inte kommer att återvända till hennes lektioner. Pavliuk suckar djupt och tittar runt sig i sitt tomma klassrum. Vad är lärarens högsta önskan?
”Att jag får hålla vanliga lektioner. Jag vill skriva på krittavlan där och…” Pavliuk tvekar en stund och skrattar sedan trött ”…jag vill skälla ut mina elever när de inte har gjort läxorna.”
Text: Ulriikka Myöhänen Bilder: Antti Yrjönen Översättning: Björn Udd
Kyrkans Utlandshjälp utökar sin hjälpoperationför att stödja dem som tvingats lämna sina hem under kriget
Kyrkans Utlandshjälp (KUH) uppgav på måndagen att organisationen utökar insatserna som inleddes efter att kriget i Ukraina bröt ut. KUH skickar nu personal till Ukraina och grannländerna och utvidgar sina hjälpoperationer till att innehålla mer än endast omedelbar nödhjälp.
KRIGET I UKRAINA har drivit över tre miljoner människor på flykt. För att stöda dem som lider av kriget planerar KUH omfattande åtgärder, bland annat att skicka hjälppersonal till Ukraina och Ungern. För tillfället stöder KUH organisationen Hungarian Interchurch Aid (HIA), som hjälper dem som flytt undan kriget till Ungern, Karpaterna och till Lviv i Ukraina genom att dela ut mat, vatten, hygienartiklar och livsviktiga medicinska förnödenheter.
”Finländarna har frikostigt donerat till våra hjälpinsatser för dem vars liv har påverkats av kriget i Ukraina. Vi bemöter situationen nu och i framtiden”, säger KUH:s verksamhetsledare Jouni Hemberg.
”Vi har väldigt värdefull erfarenhet av att hjälpa flyktingar i andra länder och speciellt av att erbjuda utbildning och psykosocialt stöd. Den erfarenheten är otroligt viktigt när vi hjälper traumatiserade människor — speciellt kvinnor, ungdomar och barn — i Ukraina och utanför landets gränser.”
15 254 personer har redan fått hjälp tack vare samarbetet mellan KUH och HIA. Organisationerna har till exempel levererat livsviktig medicinsk apparatur för sju miljoner euro till västra Ukraina och 278 ton mat och andra förnödenheter till flera orter där människor som lämnat sina hem nu bor. KUH har stött mottagningscentraler som HIA grundat både vid gränsen mellan Ungern och Ukraina och i Budapest.
Människor som vill fly Ukraina köar till ett tåg den 11 mars.Bild: Antti Yrjönen/Kyrkans Utlandshjälp
Krigets inverkan på Ukraina är obeskrivligt
”Vissa människor har lämnat sina hem på 10 eller 20 minuters varsel — de har lämnat allting bakom sig. Resan till Lviv eller längre bort har tagit över ett dygn eller längre. Vissa familjer har bott i tillfällig inkvartering i dagar eller veckor. Deras behöv är akuta: de är hungriga, törstiga och utmattade”, säger KUH:s kommunikationsexpert Ulriikka Myöhänen, som har besökt Lviv och andra områden under den senaste veckan.
KUH skickar mera personal till Ukraina och Ungern för att ge stöd åt HIA i att leda och administrera hjälpoperationen, för att erbjuda utbildning i en sådan här nödsituation och för kommunikationsbehov. KUH utreder också andra möjliga samarbetspartners som organisationen kunde stöda för att hjälpa flyktingar som tagit sig till andra länder.
”Vi hoppas innerligt att det snart blir fred, men även om det händer kommer den inverkan som kriget redan nu haft på Ukraina och det ukrainska folket att vara obeskrivlig”, säger Hemberg.
”En sak som vi kan göra, som experter på utbildning, är att hitta sätt för barnen och ungdomarna att kunna fortsätta sin skolgång”, fortsätter Hemberg.
”Alla som flytt är oroliga över sin framtid, hur de ska försörja sig och ifall deras barn ska få fortsätta gå i skola”, säger Myöhänen.
Kyrkans Utlandshjälp beviljar en första halv miljon euro för att hjälpa familjer som drabbats av konflikten i Ukraina
Människorna sökte skydd för bombningar på Kievs metrostationer på fredagen. Bild: AP / LEHTIKUVA / EMILIO MORENATTI
Under den första helgen som insamlingen till förmån för familjer som lider av kriget i Ukraina pågått samlade Kyrkans Utlandshjälp (KUH) in över en miljon euro. Vid första skedet av hjälparbetet riktar KUH medel till Ukraina och Ungern varefter stöd också planeras till hjälparbete på andra områden.
Kyrkans Utlandshjälp beslöt på måndagen om sitt första bidrag till stöd för offren av konflikten i Ukraina som började den 24 februari. De första 500 000 euro av den dryga miljon som samlats in så här långt kommer att användas för att trygga basbehoven hos dem som tvingats fly sitt hemland. De ska få förnödenheter som mat, varma filtar och sovsäckar.
Hjälparbetet riktas i det här skedet till Ukraina samt Ungern, som redan tagit emot tiotusentals människor som söker skydd. KUH har redan stött sin ungerska partnerorganisation Hungarian Interchurch Aids leverans av 28 ton livsmedelsartiklar som delats ut i Ukraina under veckoslutet.
“Vår vädjan om hjälp för dem som flytt konflikten i Ukraina har väckt en otrolig vilja hos människor att hjälpa”, säger KUA:s verksamhetsledare Jouni Hemberg.
“Vi stöder vår ungerska samarbetsorganisation med 500 000 euro. De har inlett sina hjälpoperationer i Ukraina och Ungern. Samtidigt uppskattar vi hur vi bäst kunde hjälpa dem som drabbats av konflikten under de närmaste dagarna och veckorna.”
En halv miljon människor har drivits på flykt i Ukraina
KUH har beredskap och expertis att hjälpa så väl med nödhjälp och mottagandet av flyktingar som att hantera konfliktens långvariga konsekvenser. Tillsammans med systerorganisationerna i ACT Alliance jobbar KUH för att trygga livsmedelsförsörjning och bashygien samt erbjuda psykosocialt stöd, utkomstmöjligheter och skolgång i krissituationen.
Hjälpbehovet i Ukraina är enormt. I ett land med 44 miljoner invånare behövde redan tre miljoner humanitär hjälp före kriget som började torsdagen den 24 februari. FN:s flyktingorgan uppskattade på måndagen att över en halv miljon ukrainare tagit sig över gränserna till grannländerna. Mängden flyktingar förväntas öka medan våldet trappas upp. Många som lämnat sitt hem och sitt hemland beskriver hur svårt det var att fly så överraskande.
“Kvinnorna i min familj beslöt sig för att föra barnen till säkerhet. Jag kommer inte ihåg något alls från största delen av färden. Mina barn frågade vart vi är på väg och jag klarade inte av att svara någonting alls. Vi hörde att det var långa köer vid gränsen till Polen så vi beslöt oss för att ta oss över bergen och till Ungern. Min syster är ännu på resande fot och jag vet inte alls var hon och hennes barn är, säger Jelena, som tagit sig över gränsen till Ungern under helgen.
Också vid gränsen till Ungern dröjde väntan flera timmar.
”Det var kallt och mina barn frös. Det har varit otroligt att märka hur mycket människor vill hjälpa. Bara att få prata ut hjälper att tro på något bättre”, säger Jelena.
Du kan delta i nödhjälpsinsamlingen på något av följande sätt:
Kyrkans Utlandshjälp samlar medel för att stöda ukrainska familjer
KUH levererar nödhjälp till de mest drabbade tillsammans med våra partner inom ACT Alliance-nätverket. Bild: HIA-Hungary
Konflikten i Ukraina befaras leda till en flyktingkris. Kyrkans Utlandshjälp (KUH) stöder leveranser av nödhjälp till dem som drabbats av konflikten.
TROTS DET internationella samfundets ansträngningar och det ukrainska folkets vädjan har Ryssland påbörjat krigshandlingar i Ukraina. KUH fördömer de här handlingarna. Tillsammans med våra partner inom ACT Alliance-nätverket är vi beredda att stöda människor som lider av konfliktens följder.
Kyrkans Utlandshjälp stöder leveransen av nödhjälp till nödlidande familjer. Nödhjälpen delas ut tillsammans med våra europeiska partnerorganisationer för att besvara akuta behov. I praktiken består hjälpen av livsmedel, väderskydd, filtar och andra basförnödenheter.
Konflikten befaras tvinga människor att lämna sina hem. Kyrkans Utlandshjälp följer med utvecklingen av läget i Ukraina och Europa överlag.
”Vi har bevittnat många situationer orsakade av konflikter där människor varit tvungna att lämna sina hem på kort varsel. Det råder alltid brist på basförnödenheter, mat, mediciner och vatten. Ukrainas situation är speciellt utmanande eftersom Europa är mitt i en kall vinter och en allvarlig coronapandemi”, säger Kyrkans Utlandshjälps verksamhetsledare Jouni Hemberg.
Kyrkans Utlandshjälp har startat en nödinsamling för att stöda familjer som lider av konflikten i Ukraina.
Frön för att inleda ett nytt liv efter jordbävningen i Haiti
Återuppbyggandet efter jordbävningen i Haiti i augusti har framskridit långsamt. Frön och plantor förbättrar livsmedelsförsörjningen för de utsatta och gör det möjligt för dem att få en inkomst.
En förödande jordbävning raserade tiotusentals familjers liv i södra delarna av Haiti i augusti 2021. FN uppskattar att över 650 000 människor är i behov av katastrofhjälp i områdena Grand’Ansen och Nippen.
Återuppbyggandet har varit långsamt på grund av de svåra förhållandena. Hjälpoperationerna har försvårats dels av förstörelsen efter jordbävningen, men också av lokala kriminella gäng som drar nytta av kaoset.
Kyrkans Utlandshjälp stöder utbildning i jordbruksmetoder i Haiti och delar ut fröpaket tillsammans med sin tyska partnerorganisation Diakonie Katastrophenhilfen (DKH) från ACT-alliansen och den lokala organisationen Fondation Nouvelle Grand’Anse (FNGA). Redan 2021 har 813 personer utbildats och 810 jordbrukare har fått fröpaket. Paketen innehåller det som behövs för att odla bland annat paprika och jams. Under projektet ska 1 000 personer utbildas och 1 000 jordbrukare få jordbruksstöd.
Förutom det har organisationerna delat ut kontantstöd till familjer så att de själva kan köpa kokbananssticklingar av lokala jordbrukare. Sticklingshandeln främjar den lokala ekonomin och ger jordbrukarna en inkomst samtidigt som familjerna får möjlighet att själva odla kokbananer till mat.
Fembarnsmamman Augustin Magalite hämtade plantor och frön för att odla mat i sin trädgård och trygga familjens uppehälle. Photo: DKH
Frön för en ny start
En av dem som hämtat frön för att få en ny start är fembarnsmamman Augustin Magalite, 47. För hennes familj var hösten sorglig. Magalites make avled nyligen och hennes kusin försvann under jordbävningen från sin egen gård. En annan kusins pojke blev skjuten och har nu allvarliga skador. Ett av Magalites barn skadade sig också under jordbävningen.
“Utan den här hjälpen kunde vi inte odla i vår trädgård i år. Alla pengar vi hade gick till min makes begravning efter att han dog på hösten. Det här kom i precis rätt tid, det är en fläkt av frisk luft”, berättar Magalite efter att hon fått frön och plantor för att trygga familjens matproduktion.
För Magalites familj är naturkatastrofernas förstörelse bekanta. Hurrikanen Matthew som orsakade förödelse på Haiti 2016 förstörde familjens hem. Att bygga upp livet igen är därför onödigt bekant för henne.
“Nu kan jag odla mat åt mina barn och sälja en del av skörden för att få pengar.”
Jordbrukaren Dieudonne Victorin hämtade plantor och frön som delades ut till jordbävningens offer med sin åsna. Han hoppas att familjen kan livnära sig bättre med hjälp av dem och också hjälpa andra. Photo: DKH
Den egna trädgården försörjer efter att jordbävningen tog allt
Också Marie Milianne, 53, har haft ett hårt liv. Precis som Magalite är hon en änka med fem barn som byggt upp sitt liv efter hurrikanen 2016. Till skillnad från Magalite hade Milianne fått nödhjälp och ett tak över huvudet.
För Millianne, som livnär sig på jordbruk är en egen trädgård livsviktig. Hon säger att hon delar med sig av sin kunskap till andra som fått plantor och frön som nödhjälp. Milianne hoppas att hon snart får ihopsamlat tillräckligt mycket pengar för att kunna skaffa boskapsdjur.
Fyrabarnspappan och jordbrukaren Dieudonné Victorin, 54, förlorade sitt hem och sin bror i jordbävningen i augusti. Sedan dess har familjen bott i ett tillfälligt skydd de byggt på grannens gård.
“Jag kommer att odla de här fröna för att få skörd. Då kan jag hjälpa mina bröder och systrar”, säger Victorin.
Victorin tror att han kommer att få en bra skörd av fröna han fått i nödhjälp, han är ju en professionell jordbrukare. Han hoppas ändå på att få kontantstöd också för att kunna köpa de saker familjen behöver.
Kyrkans Utlandshjälp har stött hjälpoperationen i Haiti med 200 000 euro ur organisationens katastroffond.
Kyrkans Utlandshjälps partnerorganisationer DKH och FNGA har delat ut skydd för inkvartering och basförnödenheter till 1 005 familjer som akut nödhjälp i Grand’Ansen. Dessutom har 1 005 familjer fått hygienförartiklar. Hjälpen på området fortsätter och tusen familjer för kontantstöd för att köpa livsmedel och föremål som behövs för återuppbyggning.
Förutom kontantstödet har det också grundats 16 lokala lånegrupper som beviljar mikrolån. De här mikrolånen ger 16 500 människor möjlighet att livnära sig och överleva efter jordbävningen.
Livsmedel och filtar till familjer i Afghanistan inför en kall vinter
HIA-Hungary har arbetat med humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete i Afghanistan från och med år 2001. Organisationen har projekt i flera provinser i landet. Bild: Giuliano Stochino Weiss / HIA-Hungary
Den humanitära situationen i Afghanistan är extremt allvarlig. Enligt de senaste bedömningarna har 95 procent av landets befolkning inte tillräckligt med mat.
KYRKANS UTLANDSHJÄLP har inlett nödhjälpsleveranser till Afghanistan tillsammans med sin partnerorganisation HIA-Hungary. Sammanlagt skickar vi nödhjälp för 200 000 euro och i det ingår livsmedel och filtar inför vintern.
I Afghanistan bor det 40 miljoner människor och den humanitära situationen där är ytterst allvarlig. Mer än 40 år av krig, de senaste månadernas upptrappade konflikt, fattigdom, covid-19-pandemin och den pågående klimatförändringen har äventyrat livsmedelstryggheten i Afghanistan.
I och med att den nya talibanledda regeringen tog över makten har många internationella organisationer och finansiärer lagt ner sin verksamhet i Afghanistan. Krisen i Afghanistan har lett till att landets bankväsende har rasat samman, möjligheterna att försörja sig har minskat och priset på livsmedel har ökat kraftigt.
Största delen har inte tillräckligt att äta
Enligt FN:s livsmedelsprogram har 95 procent av afghanerna inte tillräckligt med mat att äta och hälften av befolkningen lider av akut livsmedelsbrist.
”Jag lever från hand i mun på min lilla lön som väktare vid ett privat sjukhus. Priserna stiger varje dag, så jag har svårt att försörja min familj. Nu har jag ingen annan råd än att ta hem mat som inte har gått åt på sjukhuset där jag jobbar,” säger Akhtar Mohammad, som bor i Mazar-i-Sharif.
Waheed bor i samma område och berättar att han hade ett lärlingsavtal på en verkstad innan situationen i landet nyligen förvärrades.
”Jag förtjänade ungefär 6000 afghani (57 euro) i månaden. Nu har jag inte det jobbet längre. Jag gör ströjobb med min skottkärra och förtjänar 80–100 afghani (mindre än en euro) om dagen. Jag kan inte glömma att vi inte hade olja att laga mat med i nästan en vecka. Jag var tvungen att låna pengar för att kunna köpa olja,” berättar Waheed.
Krisläget har gjort att många helt saknar inkomster, vilket gör det omöjligt att försörja sig utan hjälp utifrån.
Filtar för en kall vinter
Kyrkans Utlandshjälp och HIA-Hungary delar ut bistånd i provinserna Balkh och Samangan i norra Afghanistan. Målet är att nå ungefär 14 000 av de människor som är mest utsatta.
Hjälpen riktas i synnerhet till kvinnor och barn, till personer med funktionsnedsättningar och sjukdomar samt till personer som lever i tält eller som har tagit emot andra hjälpbehövande familjer i sitt hem.
Familjerna får livsmedelsbistånd i form av vetemjöl, risk, vegetabilisk olja, bönor, kex och babymat. Att vintern är på väg oroar också lokalbefolkningen.
”Jag är rädd, för mina barn behöver varma kläder. Mest oroar jag mig över att det är svårt att få tag på ingredienser för att baka bröd nuförtiden,” säger Simagul, en änka med fem barn i norra Afghanistan. Meningen är att dela ut värmande filtar till 2 000 hushåll i samband med Kyrkans Utlandshjälps och HIA-Hungarys nödhjälpsutdelning.
HIA-Hungary har arbetat med humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete i Afghanistan från och med år 2001. Organisationen har projekt i flera provinser i landet. Den biståndsoperation som nu har inletts pågår från oktober till december.
Mer information ger:
sakkunnig inom humanitärt arbete Jan De Waegemaeker, tfn +358 50 574 0481, jan.de.waegemaeker@kua.fi Förfrågningar och intervjuer på engelska.
vice verksamhetsledare Tomi Järvinen, tfn +358 40 641 8209, tomi.jarvinen@kua.fi Intervjuer på finska.
Du kan stöda Kyrkans Utlandshjälps humanitära arbete i Afghanistan genom att ge ett bidrag:
”Snabba ingrepp räddar människoliv” – Brådskandekatastrofhjälp behövs när Haiti återhämtar sig från jordbävning
Haitiska Marie Remarais med sina sex barn framför familjens skalvskadade hus i södra Haiti. Sedan naturkatastrofen i augusti har familjen bott i ett telt. Thomas Noreille / ACT Alliance
Kyrkans Utlandshjälp har beviljat ytterligare 100 000 euro i katastrofhjälp till offren för den jordbävning som drabbade Haiti i augusti. Sammanlagt levereras nödhjälp för 200 000 euro.
Kyrkans Utlandshjälp har beviljat ytterligare 100 000 euro i katastrofhjälp till offren för den jordbävning som drabbade Haiti i augusti. Sammanlagt levereras nödhjälp för 200 000 euro.
Jordskalvet i Haiti i augusti kostade 2 200 människor livet medan minst 12 000 människor skadades. Dessutom miste ungefär 130 000 familjer sina hem, rapporterade FN:s kontor för samordning av humanitär hjälp OCHA en vecka efter katastrofen.
Mitt i förödelsen efter skalven försvåras återgången till vardagen av att jordbävningen med en magnitud på 7,2 förstörde kyrkor, skolor och sjukhus. Dessutom skadades trafikförbindelser, elnät och vattenledningar. Situationen förvärrades också av den tropiska stormen Grace som svepte fram över Haiti två dagar efter jordbävningen.
Kyrkans Utlandshjälp har beviljat sammanlagt 200 000 euro ur sin katastroffond för att hjälpa skalvoffren i Haiti. Enligt Jan De Waegemaeker, sakkunnig inom humanitärt arbete på KUH, är det viktiga efter en naturkatastrof att man kommer åt att genast hjälpa dem som lever mitt i förödelsen.
”Snabba ingrepp räddar människoliv. Vi vill signalera till de lokala aktörerna att det inte lönar sig att vänta, utan att sätta igång”, säger De Waegemaeker.
Kyrkans Utlandshjälp levererar nödhjälpen till de behövande i samarbete med övriga organisationer inom ACT-alliansen som är verksamma i området. ACT-alliansen, där Kyrkans Utlandshjälp är en av de grundande medlemmarna, är kyrkornas internationella biståndsnätverk och utgör en av världens största biståndsorganisationer.
650 000 människor i behov av katastrofhjälp
Enligt FN är 650 000 människor i Haiti i behov av akut katastrofhjälp. De områden som drabbades värst av skalvet i augusti finns i landets södra delar. Det var där jordbävningens epicentrum låg, 12 kilometer från staden Saint-Louis-du-Sud. I Grand’Anse och Nippe inom 50 kilometers diameter från epicentret lever ungefär en miljon människor. Förödelsen påverkades av att epicentret låg på bara 10 kilometers djup.
Enligt De Waegemaeker gör organiserad brottslighet det svårtillgängliga området som drabbades av skalvet farligt. Redan i samband med den stora jordbävning som drabbade Haiti år 2010 märkte man att det gällde att fästa speciell uppmärksamhet vid säkerheten för dem som redan är utsatta innan en katastrof inträffar.
”En väldigt viktig uppgift är att trygga säkerheten för i synnerhet barn och kvinnor mitt i katastrofen. Det finns ett stort hot om könsbetingat våld och människohandel”, säger De Waegemaeker.
Lokala familjer som har mist allt är också i behov av mat, rent vatten och skydd. Kyrkans Utlandshjälp hjälper lokalinvånarna med kontantbidrag så att de själva kan köpa de produkter de behöver.
”Med tanke på människovärdet är kontantbidrag det bästa sättet att hjälpa när det till exempel finns mat att köpa, men folk behöver pengar för att kunna handla.”
Att dela ut kontantbidrag gör också att hjälpen når fram snabbare, vilket är väsentligt mitt i en kris.
Naturkatastrofer drabbar Haiti
Invånarna i Haiti har under de senaste åren drabbats av flera förödande naturkatastrofer.
Skalvet i augusti har jämförts med det skalv med en magnitud på 7,0 som drabbade Haiti i januari 2010. År 2010 låg skalvets epicentrum bara 25 kilometer från landets huvudstad Port-au-Prince. Hur många som dog i det skalvet och de efterskalv som följde vet man inte, men enligt USA:s internationella utvecklingsmyndighet USAID miste minst hundratusen människor livet och mer än en miljon haitier tvingades åtminstone tillfälligt att lämna sina hem.
År 2016 drabbades Haiti av den tropiska stormen Matthew, som orsakade materiella skador på uppskattningsvis 2,3 miljarder euro i ett land som fortfarande återhämtade sig från jordbävningen. Minst 550 omkom i stormen.
Text: Elisa Rimaila
Du kan stöda Kyrkans Utlandshjälps humanitära arbete i Haiti genom att ge ett bidrag:
