De stora ekonomiska nedskärningarnas år

Nedskärningarna i anslagen för utvecklingssamarbete trädde till fullo i kraft 2016. Statsunderstödet minskade från 15,5 miljoner till 8,3 miljoner euro. När det gäller övriga ekonomiska resurser var utvecklingen fortsatt gynnsam. Samarbetet med internationella finansiärer fortsatte och verksamheten växte. Bidragen från privatpersoner och företag var klart högre än budgeterat.

Räkenskapsåret 2016 uppvisar ett underskott på 286 255 euro. Det egna kapitalet var 12,5 miljoner euro. Av den summan utgjordes 7,4 miljoner euro av riktade donationer till utvecklingssamarbete, katastrof- och återuppbyggnadsarbete samt till Kvinnobanken. De kortfristiga fordringarna var 4,0 miljoner euro. Det kortfristiga främmande kapitalet uppgick till 10,3 miljoner euro. 7,7 miljoner euro utgjordes av olika finansiärers förskottsbetalningar till projekt.

Intäkter

Räkenskapsårets intäkter var 34,4 miljoner euro, vilket är 19 procent mindre än året innan. Medelanskaffningens intäkter var 35,4 miljoner euro.

Utgifter

År 2016 använde Kyrkans Utlandshjälp 34,7 miljoner euro till det internationella biståndsarbetet och funktionerna i hemlandet. Driftkostnaderna var 18,5 procent lägre än året innan. Utgifterna för biståndsarbetet var 29,1 miljoner euro. Summan inkluderar 3,2 miljoner euro för planering och uppföljning av programmen. Utgifterna för biståndsarbetets stödfunktioner, den allmänna administrationen och medelanskaffningen var 5,5 miljoner euro.

Information om ekonomin i pdf-format

Balansbok och verksamhetsberättelse 2016 (på finska)
Revisionsberättelse 2016 (på finska)

Internrevisionen ger transparens

Internrevisionen är en oberoende och objektiv utvärderings- och säkerhets- samt konsultverksamhet vars uppgift är att skapa mervärde för Stiftelsen Kyrkans Utlandshjälp och förbättra verksamheten.

Internrevisionen hjälper Stiftelsen och dess ledning att nå målen genom att erbjuda ett systematiskt sätt att utvärdera och utveckla tillsyns-, lednings- och förvaltningsprocesserna och riskhanteringens effektivitet.

Den framtida utvecklingen

År 2016 utarbetade och godkände Utlandshjälpen en ny global strategi. Den börjar implementeras i år. Den är inte tidsbunden, utan är ett flexibelt redskap som vid behov han uppdateras. Strategins centrala mål är att ytterligare öka Utlandshjälpens genomslagskraft. Utlandshjälpen fortsätter att specialisera sig på tre teman: rätt till fred, rätt till högklassig utbildning samt rätt till utkomst.

Kyrkans Utlandshjälp kommer att utvidga sina strategiska partnerskap i synnerhet med FN och andra internationella organisationer. Samarbetet med ACT-alliansens systerorganisationer och de religiösa samfundens hjälporganisationer fortsätter och växer. Det direkta samarbetet med utvecklingsländernas regeringar möjliggör att vårt arbete har större effekt.

De globala strukturella förändringarna i utvecklingssamarbetet kommer att påverka verksamheten mycket de kommande åren. Det gäller att hitta nya sätt att jobba och nya finansieringsinstrument. Till exempel kommer prioriteringen av finansiering från den privata sektorn att fortsätta och utvidgas för en del länders del.

Utlandshjälpen bör ständigt visa det tydliga mervärde dess verksamhet ger samt organisationens erfarenhet av att arbeta i utvecklingsländerna, inte minst under bräckliga förhållanden.

Rätt till fred

Kyrkans Utlandshjälp fördjupade och utvidgade sitt fredsarbete tillsammans med sina samarbetspartner år 2016. Arbetet görs både på en global, nationell och lokal nivå. Medling och fredsprocesser mellan olika stammar och folkgrupper har främjats i Somalia, Kenya, Sydsudan och Centralafrikanska republiken.

I Sydsudan möjliggjorde Utlandshjälpen, i samarbete med Vatikanen och ärkebiskopen av Canterbury, en dialog mellan kyrkliga nyckelaktörer.

I delstaten Boma slöt stammarna fred med varandra och med granndelstaten Jonglei. I processen deltog 40 ledare i nyckelpositioner. Av parterna uppgav över 90 procent att de var nöjda med fredsprocessen, vilket inger stort hopp om en varaktig fred.

I Somalia utvidgades fredsarbetet till funktioner som stöder statsbygget. I samband med det främjades bland annat kvinnornas möjlighet att delta i fjolårets val.

Nätverket för religiösa och traditionella ledare, som grundats på FN:s initiativ med Utlandshjälpen som sekretariat, fick mycket synlighet på hösten när man publicerade en undersökning om före detta medlemmar i organisationen Boko Haram i Nigeria. Rapporten analyserade skälen till att man går med i och till att man lämnar organisationen. Resultaten väckte stort intresse både i internationella medier och bland forskare.

I Finland har Utlandshjälpen bland annat stött inrikesministeriets arbete bland asylsökande. Dessutom har kommunala aktörer och den lutherska kyrkan utbildats i frågor som rör asylsökande, våldsfrämjande radikalisering samt möten mellan religiösa samfund.

På hösten lanserade Utlandshjälpen projektet Reach Out, som stöder de religiösa samfundens arbete på gräsrotsnivå för att motarbeta fördomar och hatpropaganda. Projektet utvecklar en nationell modell för hur man kan stöda unga som rest för att strida i andra länder samt unga som riskerar att radikaliseras och deras familjer. Reach Out vill öka samarbetet mellan myndigheter, religiösa samfund och organisationer för att på lång sikt förhindra radikalisering.

Rätt till utkomst

Tyngdpunkten för arbetet för bättre utkomst ligger på att stödja kvinnor och utsatta unga. En ny målgrupp är människor som av olika anledningar tvingats lämna sina hemtrakter, i synnerhet unga flyktingar.

De ungas sysselsättning har blivit ett av huvudmålen i så gott som alla länder vi arbetar i. Att stödja sysselsättningen kompletterar yrkesutbildningen, och målet är att de unga som studerat färdigt antingen får ett jobb eller kan försörja sig som företagare. I Uganda och Jordanien arbetade Kyrkans Utlandshjälp med unga flyktingar. I Nepal var målgrupperna unga som riskerar att slås ut på grund av sin kast eller etniska bakgrund, tidigare barnsoldater i konfliktområden samt föräldralösa.

Utlandshjälpen förbättrar ungas och kvinnors möjligheter att starta lönsamma företag, och att utveckla affärsverksamheten när företaget växer. I Nepal, Kambodja och Myanmar erbjuder andelslagen medlemmarna spar-, finansierings- och utbildningstjänster samt hjälper kvinnorna att nå ut med sina produkter. Att utveckla andelslagen är ett långsiktigt arbete. Då det lyckas stärker det hela lokalsamhället i takt med att produktionen och sysselsättningen ökar. Även upplysnings- och påverkansarbetet, till exempel om jämlikhet och äganderätt, är en viktig del av arbetet.

Tillsammans med den privata sektorn byggdes nätverk i Finland och i verksamhetsländerna. Starten på Kvinnobankens Skills Donation-program väckte stort intresse. Fem proffs på affärsverksamhet delade med sig av sitt kunnande till företagsprojekt i Nepal, Kambodja och Liberia. I Uganda och Jordanien deltog finska och lokala företag i utvecklandet av utbildning inför arbetslivet.

Vi strävar mer än någonsin efter att samhällen och hushåll – när en naturkatastrof, konflikt eller annan kris drabbar dem – ska kunna behålla sina utkomstmöjligheter och snabbt återhämta sig. Att på förhand bereda sig på katastrofer förkortar skedet då akut krishjälp behövs och minskar beroendet av hjälp. Den här utvecklingen märks redan i vårt arbete.

Rätt till högklassig utbildning

Skolgång ger vardagen stabilitet och ger framtidstro till barn, unga och familjer som lever mitt i en katastrof.

Under år 2016 ökade Utlandshjälpen kraftigt sina insatser inom skolsektorn. Antalet projekt med målet att höja nivån på utbildningen var 45, vilket är nästan dubbelt fler än året innan.

Målet för Kyrkans Utlandshjälp är högklassig utbildning, som alla har samma möjlighet att ta del av också i katastrof- och konfliktsituationer. Ett av de bästa sätten att förbättra utbildningens kvalitet är att utbilda lärare. I fjol utbildade Utlandshjälpen 4 693 lärare i verksamhetsländerna.

Det är samtidigt viktigt att inspirera lokalsamhällena och föräldrarna att stödja elevernas skolgång. Vid evenemang som Utlandshjälpen arrangerade diskuterades bland annat skolgångens betydelse och hur viktigt det är att flickor får gå i skola.

Under år 2016 reste Utlandshjälpen klassrum i konfliktdrabbade Centralafrikanska republiken och Sydsudan, i Nepal som återhämtade sig från jordbävningen samt i Grekland som tagit emot en stor mängd flyktingar. I Kambodja prövar man, tack vare Utlandshjälpen, ett elevhandledningssystem för att bättre styra unga till vidareutbildningar och in i arbetslivet.

Vi försöker knyta utbildningen ännu starkare till sysselsättning och utkomst. Utlandshjälpen stödde i fjol yrkesutbildning i sex länder där över 3 800 personer fick tillgång till utbildningen. Största delen av de unga studerandena var flickor. Till exempel i flyktinglägren i Uganda ordnades yrkes- och företagarutbildningar som hjälper de unga att skaffa sig en utkomst.

Första hjälporganisationen på plats efter orkanen i Haiti

Bra planering är halva arbetet. Innan orkanen slog till förvarnade vi våra samarbetspartner och såg på förhand ut rutter för hjälptransporterna.

Tack vare förberedelserna kunde Kyrkans Utlandshjälp leverera nödhjälpen snabbt efter att orkanen Matthew med förödande kraft slog till mot sydvästra Haiti i oktober 2016. Den förstörde skörden och orsakade svår matbrist i det fattiga landet. Utlandshjälpen
gav mathjälp till 12 500 människor, en del av dem i mycket svårtillgängliga områden.

”En vecka före orkanen, när den nådde Karibiska havet, försäkrade vi oss om att det kyrkliga hjälpnätverket ACT-alliansens medlemsorganisationers gemensamma planer fortfarande gällde. När det stod klart att orkanen troligen kommer körde jag runt i de
områden som den skulle drabba. Jag träffade våra lokala kontaktpersoner som skulle hjälpa oss att nå fram med hjälpen”, berättar Uluç Baslanti, Utlandshjälpens landschef i Haiti.

36 timmar före orkanen höll ACT-alliansens team ett krismöte. Baslanti deltog per telefon eftersom han ännu satt i bilen på väg tillbaka till huvudstaden Port-au-Prince.

”Pengarna ur katastroffonden, som gjorde att vi kunde köpa förnödenheter, samt bra, lokala kontakter möjliggjorde
att vi var snabba ur startblocken. Då vi kom till katastrofområdet hade man redan identifierat människorna som behövde hjälp, så vi kunde genast börja dela ut förnödenheterna. Vi hade också i god tid kontaktat FN:s livsmedelsprogram WFP och begärt hjälp med
transporterna. Utan den hjälpen hade det inte fungerat. Vi var redo före de andra organisationerna och fick använda WFP:s helikopter i över en vecka”, berättar Baslanti.

”Vi fick bra respons. En äldre dam tackade för den välorganiserade hjälpen. Hon sa att den fick dem att känna sig värdefulla mitt i den svåra situationen, och att det tidigare inte känts så. Det kändes väldigt motiverande.”

Utlandshjälpens personal jobbade i skift så att de inte skulle slita ut sig.

”De svåra omständigheterna är en del av jobbet. Men vi var glada över att vara först på plats med hjälpen. Flera gånger tvingades vi röja undan träd som fallit över vägen för att komma vidare.”

Humanitär hjälp i Uganda

Sydsudanesiska flyktingar väntar på att placeras i en flyktingbosättning i
norra Uganda. Bild: Cornelia Kästner /LVF

Kyrkans Utlandshjälp var bland de första organisationerna som hjälpte de sydsudanesiska flyktingarna i Uganda, då de våldsamheter som präglat Sydsudan växte till Afrikas största flyktingkris.

Utlandshjälpens humanitära hjälp gav stöd till flyktingarna vid flyktingförläggningarna, erbjöd dem varm mat och hjälpte dem att finna sig tillrätta i flyktingbosättningarna i norra Uganda.

Tack vare resultatet av arbetet har Utlandshjälpen fått ett betydande ansvar att 2017–2018 fungera som FN:s flyktingorganisation UNHCR:s partner i arbetet för utbildning och utkomstmöjligheter. Utlandshjälpens arbete för flyktingarnas utbildning stöds av UNICEF, ECHO och AVSI Foundation.

Stöd till flyktingbarn i Grekland

Fatima och 11-åriga Maryam blev vänner genom de skolaktiviteter som
Utlandshjälpen stöder i Grekland. Bild: Ville Nykänen

Åttaåriga Fatima går i skola i ett utbildningscenter i Aten som
stöds av Kyrkans Utlandshjälp.

De flyktingbarn och -unga som kommer till Grekland har i snitt varit borta från skolan i två år. I utbildningscentren får de förberedande undervisning inför skolgången, hobbymöjligheter, stödundervisning, läxhjälp och undervisning i modersmålet.

Välgörande visor

Trubaduren Mats Fontell har ända sedan de tidiga tonåren skrivit visor av vilka många påtalar och tar ställning till globala frågor om rättvisa och miljö. Viktigast är ändå att få sjunga sina sånger för någon som vill lyssna, säger Mats. Därför har det blivit otaliga uppträdanden genom åren och en CD-skiva.

Många uppträdanden har skett till förmån för något välgörande ändamål. Också Kyrkans Utlandshjälp och insamlingen Gemensamt Ansvar har fått betydande bidrag från konserter som Mats gett, ofta tillsammans med andra musiker och solister.

”Jag upplever mig inte som en stor välgörare men jag är medveten om världens orättvisor och sjunger gärna ihop pengar till välgörande ändamål. Dessutom behöver jag inte leva på min musik och kan därför avstå från intäkterna”, konstaterar Mats.

Han har lagt märke till att folk gärna kommer på konserter där biljettintäkterna går till välgörenhet.

Mats är ungdomsarbetsledare i Borgå Domkyrkoförsamling sedan tjugofyra år tillbaka. I sitt arbete vill han också engagera ungdomarna att ta globalt ansvar. I många år tvättade de bilar till förmån för insamlingen Gemensamt Ansvar men det måste man avstå från på grund av de stränga miljökraven som numera gäller.

Men de traditionella metoderna såsom att sälja bakverk och anordna café eller cafékonserter, fungerar fortfarande bra och det är lätt att få med de unga.

”Kyrkans Utlandshjälp är en pålitlig organisation och dess kyrkliga anknytning är också viktig för mig”, säger Mats.

Han menar att det måste finnas en diakonal dimension och internationellt ansvar i ungdomsarbetet. Den uppfattningen delas av ungdomsarbetets hela arbetsteam.

”Världen är större än bara vår lilla gemenskap och det hör till vårt arbete med barn och unga att berätta att vi är kallade att hjälpa dem som är i nöd. Unga har visserligen ibland svårt att binda sig till något men de är nog villiga att hjälpa när målet är tillräckligt konkret”, konstaterar Mats.

Text och bild: Kaj-Mikael Wredlund

kirkonulkomaanapu.fi/sv/kom-med/snabbinsatsstrupperna/

Församlingarnas stöd är viktigt

Kyrkans Utlandshjälp förverkligar kyrkans grunduppgift. Villkorslös kärlek till nästan, nödhjälp mitt i kriser och konflikter samt det långsiktiga utvecklingssamarbetet är diakoni, som Utlandshjälpen utför på församlingarnas mandat i världens bräckligaste regioner.

Kyrkans och församlingarnas stöd är en av grundpelarna i finansieringen av Utlandshjälpens arbete. Det här stödet är livsviktigt också i framtiden.

De direkta budgetunderstöden från församlingarna är viktiga med tanke på helheten. Mer än hälften av kyrkans och församlingarnas ekonomiska bidrag utgörs av församlingarnas budgetunderstöd. År 2016 uppgick det till 3,7 miljoner euro. Församlingarnas stöd gör det också möjligt att ansöka om stöd från internationella finansiärer genom att det täcker den egna insats som krävs. Församlingarnas stöd är därför värdefullt på flera sätt.

Under år 2016 möjliggjorde församlingarna och församlingsmedlemmarna vår verksamhet även genom frivilliga bidrag. Finlands största och äldsta medborgarinsamling, Gemensamt Ansvar, vittnar om betydelsen av att hjälpa.

Församlingarnas frivilliga hjälp – såsom fria kollekter under mässor och i skriftskolor, deltagande i Utlandshjälpens nationella kampanjer samt andra evenemang som församlingarna ordnar – är viktiga former av stöd för Kyrkans Utlandshjälp. Utlandshjälpens Sommarsånger-kampanj har för många församlingar blivit ett återkommande sätt att delta i vår verksamhet.

Utlandshjälpens ombud är en ovärderlig resurs i församlingarna. I fjol, liksom tidigare, gjorde de en fantastisk insats genom att lyfta fram aktuella ämnen och ge Utlandshjälpens arbete synlighet i församlingarna.

Församlingarnas stöd till Kyrkans Utlandshjälp 2016 (pdf på finska, Borgå stiftelse på svenska)