Rizel Mayo och hennes familj klarade sig med nöd och näppe undan supertyfonen Haiyan. Nu reparerar hon stormskadorna.

”Jag gillar mitt jobb för det resulterar i ordentliga utrymmen till skolbarnen”, säger Rizel Mayo, 27.
Sådana behövs verkligen eftersom tyfonen som slog till i november i fjol, utplånade hundratals skolor. Sedan dess har barnen gått i skola i tillfälliga utrymmen, som ofta är konstruerade av enbart presenningar. Eller så har flera klasser trängts i det enda takförsedda utrymmet man har att tillgå.

Kyrkans Utlandshjälp bygger nya klassutrymmen i 27 skolor som blev helt eller delvis förstörda i tyfonen. Man bygger sammanlagt 47 klassrum.

Tidtabellen stressar

Rizel Mayo är en av projektets fem filippinska ingenjörer. Hon har två manliga och två kvinnliga kolleger. Två av arbetskamraterna är ingenjörer från Finland.

”Arbetet har försenats för att det är svårt att få tag på material. Det har varit stressande att hålla tidtabellen. Det har också varit svårt att få tag på yrkeskunnig arbetskraft eftersom precis varenda en människa inom byggbranschen nu är upptagen med arbete”, berättar Mayo.

Arbetet är belönande men har också krävt uppoffringar. Mayo har varit tvungen att lämna sina två små barn hos sin far och sina farföräldrar. De är hos dem från måndag till fredag medan Mayo är på byggplatserna i de avlägsna byarna i östra Samari.

Just nu pågår den trevligaste och betydelsefullaste delen av projektet enligt Mayo; hon får leda arbetet i sin egen hemby Salvacion på ön Jinamoc. Där var man tvungen att riva skolans huvudbyggnad eftersom de bärande konstruktionerna skadats i tyfonen.

De nya skolorna är hållbara

Med ett strålande leende konstaterar Mayo att ifall tidtabellen håller, så kan barnen kan börja i den nya skolan innan regnperiodens häftigaste regn. Ett av barnen är Mayos egen dotter Eunice.

”Klassrumsbyggnaden är av god modell – byggnaden håller för både hård blåst och regn. Den är trygg”, konstaterar Rizel Mayo.

Idag övervakar den unga kvinnan att arbetarna blandar betongen exakt rätt. Den måste hålla och armeringen måste också utföras rätt.

Nya hus till hembyn

Redan innan Rizel Mayo började jobba vid Kyrkans Utlandshjälp, deltog hon i återuppbyggnaden av sin hemby. På uppdrag av Utlandshjälpens partnerorganisation, gjorde hon ritningarna till ett nytt och tryggt bostadsområde. Området finns uppe på en kulle mitt på ön.

Också Mayo och hennes familj får ett nytt hem där.

Man vill inte längre bygga i närheten av stranden eftersom flodvåden som tyfonen gav upphov till, förstörde 80 procent av husen där. Ön översköljdes av en flodvåg tre gånger.

Barnen glömmer inte stormen

När vattenmassorna vällde in över land, blev det vattenfyllda hemmet en fälla för Mayo och familjen. Sedan rycktes ytterdörren loss och allt och alla som var inne sögs ut med vattenströmmen. Familjen klamrade sig fast på taket och kämpade för sitt liv.

Den tvåårige sonen Hughan sjönk två gånger under ytan i det svarta, gyttjiga vattnet men Mayo lyckades dra upp honom. Huset blev totalförstört och familjen bor fortfarande hos Mayos svärföräldrar.

”Barnen minns tyfonen mycket väl. Då det för några dagar sedan kom Titanic på tv, sade Hughan att det var precis som tyfonen.”

Internationella dagen för humanitärt arbete firas 19 augusti.

Text och bild: Ulla Kärki