Översvämningar tog skörden i Sydsudan

Delar av Sydsudan hotas av hungersnöd efter ödesdigra översvämningar. Kyrkans Utlandshjälp stöder jordbrukare och fiskare så att deras barn kan fortsätta gå i skolan.

Ökendadeln har blivit en livlina för många i New Fangak. Nyaboth Liep Wang samlar blad från trädet.

I Sydsudan, under den skoningslösa eftermiddagssolen är det bäst att flytta allt arbete till skuggan. I sin hydda knådar Nyaluak Kong Kuon med sin träkavel mot en platt sten. Mellan dem bildas en mörkbrun massa.

Massan består av blad från ökendadeln. På arabiska kallas trädet för lalop och den har många nyttiga egenskaper. Nyaluak har först kokat bladen och pressar dem nu till mat åt sina barn. Rötterna går också att äta när man kokat dem, och bladens vax sägs ha en medicinsk effekt.

Grenarna och stammen går att använda som ved. För ett knippe tjänar Nyaluaks vän Nyaboth Liep Wang 30 sydsudanesiska pund som motsvarar 20 eurocent på marknaden i New Fangak, en by i delstaten Fangak.

Ökendadeln är också ett av de sista halmstråna för många sydsudaneser.

”Vi äter blad nästan dagligen. De och näckrosfrukterna hjälper oss att överleva”, säger Nyaboth.

I slutet av förra året skapade översvämningarna stor förödelse på många håll i landet. Sydsudans president Salva Kiir utlyste katastroftillstånd i Fangak och flera andra delstater.

Nu har regnen övergått i torka i New Fangak. I den spruckna jordmånen finns inga spår av vatten – och inte av något ätbart heller. Utmärglade hundar med putande revben vandrar omkring på de kruttorra åkrarna och kring människors hyddor. Om inte ens hundarna hittar rester är det illa.

FN klassar Fangaks matsituation som en fyra på en femstegsskala. Steg fem skulle innebära hungersnöd. I Fangak uppskattar jordbrukarna att de förlorat 70 procent av sin skörd.

Forskare kan inte med säkerhet bevisa sambandet mellan klimatförändringen och de exceptionellt kraftiga regnen i Östafrika som orsakats av att Indiska Oceanen varit varmare än vanligt. Invånarna i New Fangak säger sig ändå aldrig ha upplevt en lika lång och svår regnperiod.

Nyaluak Kong Kuon är ensamförsörjare för sex barn och förlorade sin skörd till följd av översvämningarna i New Fangak. Famlijen får nu ihop en måltid om dagen, om ens det. Foto: FCA/Maria de la Guardia

Duer Wiyual Tudeal har fiskat hela sitt liv. 31-åringen fångar numera bara hälften så mycket fisk som tidigare och har dåligt samvete varje gång han återvänder tomhänt från en fisketur. Fiskarna tror att översvämningarna rört till fiskbeståndet i Po-floden och att många fiskar fastnat och dött i den omringande sumpmarken.

”Vädret har förändrats drastiskt under min livsstid. Jag tror inte att mina barn kommer att fiska i framtiden, men jag har inget val eftersom jag inte gått i skolan”, säger Duer.

Kyrkans utlandshjälp har delat ut frön och verktyg åt jordbrukarna, och nät och andra redskap åt fiskarna. Projektets syfte är att stöda barnens skolgång: när föräldrarna klarar av att försörja sina familjer kan barnen fortsätta gå i skolan i stället för att arbeta för familjens överlevnad.

KUH har byggt 16 skolbyggnader i Fangak. Fredsavtalet som slöts för två år sedan har gjort det möjligt för 7 000 barn i New Fangak att börja skolan, nästan hälften av dem flickor.

Översvämningarna och sedermera också koronaviruset har satt befolkningen inför ett nytt prov.

Innan koronaviruset tvingade skolorna att stängas ordnade grundskolorna sina första slutexamen i New Fangak sedan kriget som började 2013. Föräldrarna hoppas att alla barn ska få samma chans för att sedan kunna fortsätta i gymnasiet och senare på ett universitet. På grund av koronaviruset är det ännu i augusti oklart när nästa chans till utexaminering blir av.

Duer försäkrar ändå att han är beredd på att arbeta långa dagar för sina barns skull.

”Vid något skede kommer deras generation att axla ansvar för oss alla”, säger han.

Text: Erik Nyström
Foto: Maria de la Guardia