Det är bäst att finländarna inte blandar sig i Kenyas konflikter – eller hur, Alexon Mwasi? 

Programchefen för Kyrkans Utlandshjälps landskontor i Kenya Alexon Mwasi är ett fan av finsk svagdricka och harmar sig över att västerländska medier inte målar upp en verklighetstrogen bild av Afrika. Under redaktionens korsförhör svarar han på tuffa påståenden om behov av lokal arbetskraft och utländskt bistånd.

Afrikanerna växer upp mitt i naturen bland vilddjuren. Under din barndom strövade elefanterna på din bakgård, Alexon Mwasi. 

I mitt fall stämmer den här stereotypin. Min familj bor bredvid Tsavo nationalpark, så det fanns alla möjliga vilddjur på vår bakgård titt som tätt. Ibland var jag rädd att gå till skolan som var flera kilometer bort. I ungdomen var vi inte rädda utan hade i stället roligt då vi jagade antiloper.  

Du har studerat internationellt biståndsarbete och jobbat inom branschen sedan 2004. Under din karriär har världen inte blivit bättre. 

Oj, det var ett knepigt påstående. Klimatförändringen och de utmaningar den medför är svåra saker som kenianerna inte haft lätt att påverka. Men många saker har också blivit bättre. Till exempel drar många nytta av de brunnar vi borrar och de glädjer en lång tid.  

Det har varit allt slags tumult i Kenya den senaste tiden: boskapsstölder och konflikter som beror på dem, demonstrationer och politisk instabilitet. Det vore bäst att finländarna inte blandade sig i kenyanernas konflikter. 

Delvis sant. Ibland är konflikterna här så svåra att det är svårt för utomstående att förstå, eller än mindre lösa dem. Å andra sidan är det bra att ibland få utomstående hjälp och synpunkter på problemen.  

Utländska biståndsarbetare gör ett bättre jobb än lokalbefolkningen. 

Det stämmer absolut inte. Vi måste samarbeta. De lokala människorna och aktörerna känner till problemen och ibland också hur de kan lösas, men utomstående experter hämtar med sig mycket ny kunskap. Till exempel när det gäller jordbruk vet lokalbefolkningen vanligen vilka sorter som klarar sig bäst och som går åt. Men de kan behöva hjälp med att utveckla odlingsmetoderna och effektivera vattenförbrukningen.  

Det är dags för afrikanerna att hjälpa sig själva. 

Sant, men som sagt finns det också problem som afrikanerna har svårt att påverka. Till dem hör till exempel klimatförändringen. Afrikanerna har förorsakat minst utsläpp, men ändå är vi ytterst utsatta för till exempel torka. I vissa frågor måste vi hjälpa oss själva, men i andra behöver vi som människor varandra. 

Västerländska medier målar upp en korrekt bild av Afrika. 

De västerländska medierna har till exempel i hög grad låtit bli att behandla den nuvarande torrperioden. Kanske orsaken är kriget i Ukraina och andra stora händelser. Däremot visades våra demonstrationer nyligen stort uppslaget i nyheterna och de målades upp som våldsamma. Det såg ut som om hela Kenya brann, fastän det sist och slutligen handlade om ett litet fenomen. 

Kriget i Ukraina har inte påverkat människors liv i Östra Afrika. 

Det här stämmer inte alls. Vi är mycket beroende av Ukraina, särskilt på grund av importen av spannmål och matolja. När kriget började stannade importen abrupt. Matkrisen och inflationen accelererade. Jag har varit förvånad och tacksam över att Ukraina den senaste tiden igen har kunnat exportera spannmål till östra Afrika. Men vi kan fortfarande inte importera tillräckligt och det lider vi av. 

Du besökte nyligen Finland och älskade vår svagdricka. Nu tillreder du ”kotikalja” i städskrubben i KUH:s Nairobi-kontor.  

Haha, en intressant tanke. Kotikalja var så gott! Om jag fick möjlighet att tillreda drycken skulle en eller två satser inte räcka långt.   

Text: Björn Udd
Bild: Ville Maali