Lidande bedövar och gör att ingenting berör dig längre, Jouni Hemberg – verksamhetsledare svarar på 12 påståenden

Jouni Hemberg, en man med erfarenhet av såväl humanitära kriser som rock’n’roll, svarade på ett knippe påståenden som dyker upp också på KUH:s sociala medier. Läs hur verksamhetsledaren klarade av redaktionens grillning.

”Det är Finland som behöver hjälpen”

Kyrkans Utlandshjälp har nyligen fyllt 75 år och grundades i samband med återuppbyggnaden av Finland år 1947. Då var Finland en mottagare av hjälp, inte den som hjälpte. Nu är det igen krig i Europa och vi håller på att återvända till starten.

Så mycket återgår vi inte till rötterna att vi skulle rikta in vårt jobb på Finland. För närvarande är Ukraina vårt främsta mål i Europa. Vi hoppas att arbetsfältet inte växer, utan att kriget i Ukraina tar slut och vi kan börja fokusera på återuppbyggnaden. Självklart är det tråkigt att ett krig har brutit ut i Europa efter en lång fred.

”Lidande bedövar”

Du har decenniers erfarenhet av humanitära katastrofer och utvecklingssamarbete. Som ung man såg du med egna ögon hemskheter i Ceaușescus Rumänien vid decennieskiftet 1990. Lidande bedövar och gör att ingenting berör dig längre.

Så är det inte. På sätt och vis blir man professionaliserad, men lidande berör mig precis lika mycket i dag som det gjorde när jag var ung. Den där första resan till Rumänien var ganska tuff och jag fick se ett och annat, men jag har ställts inför sådant även senare i jobbet. Det viktigaste är ändå att man alltid ska kunna göra något. Det värsta är om man inte kan göra något. Tillsvidare har jag inte hamnat i en sådan situation att det inte finns något att göra.

”Utvecklingssamarbetet är passiviserande”

Det är onödigt att sätta mer pengar på utvecklingssamarbete, för ingenting i världen blir bättre.

Det är inte sant. Det är tvärtom precis så att det lönar sig att satsa på utvecklingssamarbete. Det kan man göra på många olika sätt: vi kan ge lån till företag och erbjuda know-how i målländerna. Utvecklingssamarbete är ett samarbete. Samarbete i sig är något som är värt att eftersträva. I allmänhet resulterar samarbete i något som är bättre än det som fanns innan. Vi har sett att extrem fattigdom har halverats och att andelen barn som går i skola har ökat, även om vi får uppleva motgångar också ibland. Det lönar sig att satsa på utvecklingssamarbete och två av tre finländare tycker att utvecklingssamarbete är mycket eller ganska viktigt.

”Kyrkans Utlandhjälp tigger pengar i alla kanaler”

Du har underställda som samlar in pengar i bössor på gator och torg och som ringer till finländska hushåll om kvällarna i hopp om nya donationer. På grund av nedskärningarna i anslagen för utvecklingsbistånd är KUH tvunget att tigga hela tiden.

Det stämmer nog. När behovet av hjälp ökar så ökar dessvärre också våra böner om bidrag. Det är den verklighet vi verkar i. Jag tigger på många sätt, både här i Finland och också internationellt. Finländarnas bidrag, även småsummor, är väldigt viktiga därför att de också möjliggör samarbete med utländska finansiärer. Och till exempel månadsbidragen är viktiga för vårt långsiktiga hjälpande. Utan insatserna från privatpersoner, församlingar och företag i Finland kan vi inte göra det vi gör.

”Pengarna går i fickorna på stora svettningar”

När organisationer som sysslar med utvecklingssamarbete ordnar penninginsamlingar är det egentligen bara höga chefer som du som tjänar på det. Din plånbok är så tjock att den inte ryms i bakfickan längre.

Ha ha. Plånboken är tjock, men det är för att där finns många kvitton. Pengar eller något som är värt pengar finns det inte mycket av i den, om jag ska vara ärlig. Vi har märkt att vår lönenivå såtillvida är låg att den inte är konkurrenskraftig jämfört med till exempel den privata sektorn eller FN-organisationer. Vi inom organisationsfältet tvingas för närvarande tävla om yrkeskunnig arbetskraft. Jag skulle snarare påstå att det här är något vi borde jobba på. Var och en förtjänar lön för sin möda. När man jobbar med det här på heltid så går det inte att göra bara av ideologiska skäl. Tyvärr får jag själv räkningar per e-post och i brevinkastet.

Kyrkans Utlandshjälps arbete övervakas genom såväl externa som interna revisioner. Av varje euro vi får i bidrag går 90 procent direkt till biståndsarbete.

”Brunnar löser torkan”

Pengar och kontantbidrag fixar nog inte torkan i Östafrika. Det skulle vara bättre att gräva brunnar.

Bara brunnar råder inte heller bot på torkan i Östafrika. Helt akut så kan en brunn hjälpa i en given situation, men tyvärr är även grundvattnet nu så lågt att det för varje år blir svårare att borra brunnar. Det som de uttorkade odlingsmarkerna i Östafrika behöver nu är framför allt regn. Det är den femte regnperioden på raken som håller på att slå fel nu. Det reder man inte upp med bara en brunn. Vi måste arbeta mångsidigt för att hantera klimatförändringen. Pengar behövs så till vida att de gör att vi kan arbeta på flera sätt för att hjälpa människor att anpassa sig.

”De behöver preventivmedel i Afrika”

Du blir upprörd när du läser kommentarer på sociala medier som avfärdar vikten av utbildning och säger att det man borde skicka till Afrika för att lösa problemen där är kondomer, traktorer och kläder.

Hur skulle du själv känna om någon skrev så om Finland: Det går ekonomiskt dåligt i Finland, vi ska dela ut lite kondomer så löser det problemen? Det skulle knappast kännas bra. Ett jämlikt samarbete och ett globalt partnerskap mellan människor är väldigt viktigt, oberoende av om folk kommer från söder, öster, norr eller väster. Vi är precis lika värdefulla i alla de väderstrecken, och vi förtjänar också att behandlas på samma sätt på alla håll.

”Finska företag behöver mer stöd”

Tills vidare skickar KUH pengar bara till sina verksamhetsländer, men det skulle ju vara smartare att låta firmor fara dit och göra business.

I själva verket är samarbete med den privata sektorn starkt på kommande. Vi är naturligtvis inte något marknadsföringsmaskineri för finländska företag, men vi har insett att genom att också verka inom den privata sektorn kan vi få till stånd en mer hållbar förändring. Vi har bland annat gett lån till små och medelstora företag, för vi ser att det har en kraftigt sysselsättande verkan och samtidigt ökar det folks möjlighet att försörja sig. Det har också en stor betydelse att vi på det här sättet kan vara med och utveckla ansvarstagande företagande, skattebetalning, miljötänkande och klimathänsyn.

”Kyrkans Utlandshjälp är precis som kyrkan”

Kyrkans Utlandshjälp är en självständig stiftelse, men har täta band till lutherska kyrkan. Ute i världen är kopplingen till kyrkan till mer nytta än skada.

Det stämmer, men det kan vara på sin plats att reda ut hur den kopplingen ser ut. Våra rötter finns i den lutherska kyrkan. Men det är inte rötter som leder oss, utan de utgör så att säga en grund som vi kan ta avstamp från. I dag är vi en självständig stiftelse. Vi undertecknar helt och fullt de humanitära principerna. Det betyder att vi inte exporterar religion, utan bistånd.

Det stämmer också att det ute i världen är mer till nytta än skada att ha en kyrklig koppling. Trots att Europa har svalnat lite i fråga om religion så har religioner en enorm samhällelig betydelse i resten av världen. Som en trosbaserad organisation står dörrar i allmänhet öppna för samarbete med oss på olika nivåer och i olika delar av världen.

”En kyrklig organisation är till för dem som tillhör kyrkan”

Det är konstigt att Kyrkans Utlandshjälp inte i första hand hjälper kristna.

Vi undertecknar de humanitära principerna. Vår uppgift är inte att bara hjälpa kristna, utan att ge alla hjälpbehövande stöd oberoende av deras religion, hudfärg eller politiska åsikt. Humanitär rätt och humanitära principer utgör grunden för vårt arbete. Det tror vi på och vi vet att vi kan få mycket positivt gjort med hjälp av de principerna.

”Företag är mer användbara än biståndsorganisationer”

Du är känd som en visionär och du talar ofta om smidighet. Du tycker det skulle vara bättre om KUH var mer som ett företag.

Jag skulle inte säga att KUH borde vara mer som ett företag. Man jag skulle gärna se att element ur olika sektorer kunde kombineras. Om den privata sektorn och frivilligorganisationssektorn är stela och åtskilda så blir det svårare, besvärligare och mer invecklat att samarbeta. Om vi kan ta det bästa av båda världarna kan slutresultatet vara så bra och smidigt att vi får möjlighet att göra vårt jobb betydligt mer effektivt än vi gör nu.

”Rock’n’Roll-livet är mer avslappnat än att driva en hjälporganisation”

Du tycker att det är alldeles trevligt att leda Finlands största biståndsorganisation, men allra helst skulle du bli rockare igen. Du har de facto bjudit ut din egen grupp The Streets att uppträda på framtida välgörenhetsgalor.

Ha ha ha. Rocken ligger mig nära om hjärtat och den började jag med redan år 1967. Först var det mer yrkesmässigt, men största delen av tiden har rocken varit ett sidospår, något som har funnits parallellt med mitt arbetsliv. Det har gått några år sedan The Streets gav ut sina album och alla våra originalmedlemmar kan inte delta längre. Men jag kan tänka mig att stå på scen igen i framtiden i någon sammansättning. Det är nog något av ett heltidsjobb det här att leda Finlands största internationella biståndsorganisatione, så det blir inte mycket tid över för att spela.

Text: Ulriikka Myöhänen
Bild: Tatu Blomqvist
Översättning: Sara Torvalds