10 + 1 saker att veta om krisers inverkan på barns och ungdomars framtid
Kriser och konflikter påverkar den unga generationens välbefinnande på många olika sätt. Påföljderna sträcker sig långt in i framtiden – och är ofta bestående.
Text: Anne Salomäki
Illustration: Carla Ladau
Översättning: Sonja Vuori
1. Allt fler offer
Under 2023 hotade en rad kriser runt om i världen livet och vardagen för miljontals barn och ungdomar. I de palestinska territorierna, Ukraina, Haiti, Sudan och i andra kris- och konfliktområden dog, skadades och invalidiserades barn. Miljontals barn lider av kronisk hunger i takt med att livsmedelskrisen förvärras. I krissituationer är det sällan som barnens rättigheter förverkligas.
2. Det fysiska välbefinnandet är hotat
Förutom hunger, törst och våld hotar till exempel sjukdomar och brist på hälsovård barn i krisområden. De som är sjuka eller skadade får inte nödvändigtvis adekvat vård. Under dåliga förhållanden sprids sjukdomar och vaccinationsprogram genomförs inte. Även om ett barn förblir friskt kan de vuxna vårdnadshavarna bli sjuka, skadade eller dö.
3. Utvecklingen störs
Barn och ungdomar är i en sårbar situation i kriser eftersom vissa utvecklings- och känsligshetsstadier helt och hållet kan utebli på grund av de exceptionella omständigheterna. Det kan handla om så väl fysisk och psykisk, som socioemotionell utveckling, där störningar hindrar barn från att utvecklas till sin fulla potential. Barns utveckling hämmas också i stor skala, eftersom målen för hållbar utveckling för barn inte uppfylls.
4. Brist på utbildning skapar ett inlärningsglapp
I krissituationer störs eller avbryts ofta utbildningen. Det är viktigt för barnens välbefinnande, utveckling och fortsatta utbildning att inlärningsbristen tas igen, eftersom förlorade möjligheter också berövar dem framtidstron. Dessutom erbjuder skolan barnen rutiner och psykosocialt stöd i tider av instabilitet. Det är därför viktigt att försöka hålla avbrotten i skolgången så korta som möjligt.
5. Flickor i särskild fara
Att familjer blir flyktingar och förlorar sina försörjningsmöjligheter hotar särskilt deras flickor, som kan hamna i barnäktenskap eller tvingas till prostitution. Flickors skolgång avbryts också oftare än pojkars. När det inte finns tillgång till sociala tjänster blir dessutom metoder som könsstympning vanligare. Förutom flickor är barn och ungdomar med funktionsnedsättning särskilt utsatta.
6. Framtida inkomster uteblir
Om ett barn eller en ung person blir tonårsmamma, barnarbetare eller bor i ett flyktingläger utan möjlighet att gå i skolan, är hens framtida sysselsättningsmöjligheter begränsade. Detta har en betydande inverkan på barnets och hans eller hennes framtida familjs försörjning. Fattigdom och utbildningsnivå går också ofta i arv, så effekterna av kriser kan vara kännbara under lång tid framöver.
7. Våld kan bli normaliserat
Barn som växer upp med våld börjar se våld som något normalt och kan även själva ta till våld. Barn kan dessutom redan vid en mycket ung ålder bli barnsoldater eller radikaliseras och utsättas för rekrytering av terroristorganisationer. Att bevittna och vara inblandad i våld påverkar barnets psykiska hälsa och traumatiserar sannolikt även förövaren.
8. Relationer blir lidande
Våld och upplevelser av utanförskap kan till exempel leda till ökat missbruk eller våld i nära relationer. Ohälsosamma copingstrategier skaver på relationer. Vuxna som har missat sin egen barndom kanske inte vet hur de ska ta hand om sina barn eller familjemedlemmar. Många socioemotionella utvecklingsstadier kan ha missats, vilket försämrar en persons sociala färdigheter och hens förmåga att klara av påfrestningar.
9. Svårt att finansiera
För hjälporganisationer är det lättast att hitta finansiering för akuta kriser och för att tillgodose grundläggande behov som mat, vatten, hälsovård och skydd. Återhämtning och återuppbyggnad efter kriser och att bygga upp motståndskraft för framtiden får mindre uppmärksamhet och finansiering – trots att det är just en flerårig, förutsägbar och flexibel finansiering som är avgörande i kriser. Att till exempel säkerställa tillgång till utbildning och försörjningsmöjligheter är centralt för att människor ska kunna bygga upp en tryggare framtid för sig själva.
10. Klimatkrisen förvärrar situationen
Klimatkrisen påverkar alla, men särskilt dem som redan är i en sårbar position. Barnens framtid hotas av den tredubbla miljökrisen med klimatförändringar, miljöförstöring och förlust av biologisk mångfald. Nästan hälften av världens barn lever i områden med extrema klimatrisker, enligt Unicef. Kriserna ökar spridningen av sjukdomar, risken för konflikter samt försämrar livsmedelstryggheten. Klimatförändringarna leder också till att allt fler människor blir flyktingar.
+1 KUH verkar förebyggande
Kyrkans Utlandshjälp syftar till att stärka barns, ungdomars, familjers och samhällens förmåga att hantera och återhämta sig från kriser så att de inte bara återvänder till det gamla efter dem, utan går stärkta in i framtiden. På så sätt är man bättre förberedd på nya kriser och återhämtningen går snabbare. Även mitt i en kris behöver barn och ungdomar hopp som hjälper dem att komma på fötter igen och sträva efter en bättre framtid.
Källor: Kyrkans Utlandshjälps barnskyddsexpert Jesca Driciru, Rädda Barnen (t.ex. rapporten Stop the War on Children) och Unicef (t.ex. rapporten The climate-changed child och planerna Progress for Children, Humanitarian Action for Children 2024).