10+1 saker om livsmedelsproduktionens framtid
En del av oss har mat att slänga bort, andra har nästan ingen alls. Många har mat, men inte tillräckligt näringsrik mat. Vi gjorde en lista på 10+1 saker som påverkar framtidens livsmedelsproduktion.
1. Maten räcker nog till – i teorin.
Det råder inte bara hungersnöd i världen, utan också överflöd. Den mat som produceras globalt skulle räcka till för alla, om den var rättvist fördelad. Trots att det finns enorma regionala skillnader mellan resurserna inom livsmedelsproduktion är problemet som helhet taget inte att produktionen inte räcker till, utan att vårt livsmedelssystem inte fungerar och inte är rättvist.
2. Förändrat klimat tvingar fram ändringar i livsmedelsproduktionen.
Klimatförändringen har redan orsakat långa torrperioder, stormar som är mer intensiva än tidigare och andra extrema väderfenomen, allt sådant som påverkar odlingsframgång och skördeutsikter. Därför behöver livsmedelsproduktionen både minskade utsläpp och anpassning till klimatförändringen. Livsmedelssystemet i sig ger upphov till betydande utsläpp. Därför gäller det att noga fundera hur man framöver kan minska utsläppen inom till exempel markanvändning, livsmedelstransporter och matsvinn.
3. Konflikter orsakar tomma gårdar och fat.
Kriget i Ukraina har visat hur många utvecklingsländer som är beroende av förmånligt spannmål som produceras i Ryssland och Ukraina. Konflikter stör livsmedelsproduktion, -transporter och -försäljning överallt i världen. Kvar blir ofta också odlingsmarker och den utkomst som tidigare har satt mat på bordet när våldsamheter tvingar folk att lämna sina hem. Klimatförändringen gör att resurserna blir knappare och det leder i sin tur till konflikter i framtiden.
4. Ensidig produktion är ett hot mot mångfalden.
På ungefär två tredjedelar av åkerarealen i världen odlas sammanlagt bara nio växtslag, trots att det finns tusentals växtarter som går att odla. Det effektiva lantbrukets ensidighet utarmar jordmånen och ökar risken för växtsjukdomar och skadegörare. Ett bättre alternativ är att variera mellan olika grödor och satsa på agroekologisk odling, alltså produktion som följer principerna för hållbar utveckling.
5. Stigande priser och inflation drabbar även medelklassen.
Livsmedelspriserna och inflationen har stigit så mycket att det i kombination med de höjda energipriserna gör att även medelklassen drar åt svångremmen. Situationen är en katastrof för fattiga som redan innan de nuvarande kriserna levde från måltid till måltid. Men livsmedelsjättarna och deras ägare drar nytta av situationen. Vissa tycker att man borde ingripa politiskt till exempel genom att beskatta extrem rikedom och bolagens stora vinster. Det är ändå svårt att göra, eftersom många storbolag är multinationella.
6. Mat ska vara näringsrik.
En kärnfråga för livsmedelsproduktionens framtid och hur livsmedelssystemet fungerar är matens näringsinnehåll: mat ska vara hälsosam och näringsrik. Det är inte vettigt att producera enorma mängder av samma rätter som inte enligt någon mätare är de bästa näringsmässigt. Dessutom är ohälsosam mat ofta billigare än hälsosam mat i dag. Bättre kost skulle göra oss friskare och bidra till att minska på utsläppen.
7. Mot en vegetarisk kost?
I synnerhet i de industrialiserade länderna äts det alldeles för mycket kött och animaliska produkter. En övergång till en växtbaserad kost skulle hjälpa med hälsoproblem, bidra till att sänka utsläppen och göra markanvändningen mångsidigare. Vegetarisk mat är ändå inte en lösning för precis alla situationer, för till exempel bland nomader kan djurprodukter vara den enda proteinkällan.
8. Det måste bli stopp på matsvinnet.
Nästan hälften av de frukter och grönsaker som produceras på jorden kastas bort, rapporterar FN. Det samma gäller ungefär en tredjedel av all mat. Omräknat i pengar utgör matsvinnet och mängden avfall en förlust på hundratals miljarder euro varje år. Även om vi aldrig blir av med allt matsvinn kunde man med små insatser avsevärt minska den mängd som i dag kastas bort.
9. Hatten av för det lokala.
Coronaviruspandemin och kriget i Ukraina har visat hur farligt det kan vara att vara alltför beroende av globala värdekedjor. En mångsidig livsmedelsproduktion som är mindre till formen än jätteföretagen kunde förbättra livsmedelstryggheten lokalt, skapa möjligheter att trygga biodiversitet och ge lokalsamhällen nya sätt att försörja sig.
10. Innovationer och teknologi finns redan.
Det krävs inga nya teknologiska framsteg eller helt nya metoder för att svara på de utmaningar livsmedelsproduktionen står inför: vi har redan tillgång till ett brett utbud av praktiska metoder. I stället för att söka framtidsteknologier kunde vi titta bakåt och lära oss av hur tidigare generationer odlade sina åkrar. En agroekologisk approach hjälper att stärka ett samhälles resiliens och stöder lokala odlare.
+1: Kyrkans Utlandshjälp stöder försörjning till exempel med kontantbidrag.
På många håll finns det tillgång till mat, men priserna är så höga att de fattigaste inte har råd att köpa den. Kyrkans Utlandshjälp hjälper människor som kämpar med livsmedelstrygghet till exempel genom kontantbidrag som ger familjer möjlighet att köpa livsmedel. Dessutom stöder KUH utbildning och självständig försörjning till exempel genom företagarforstran. Inom fredsarbetet bygger vi stabilare samhällen i konfliktkänsliga områden.
Intervjuobjekt och källor: Kyrkans Utlandshjälps sakkunniga inom humanitärt påverkansarbete Merja Färm, Naturresursinstitutets forskningschef och specialforskare Mila Sell, FAO:s rapporter Thinking about the future of food safety och The State of the World’s Biodiversity for Food and Agriculture, Oxfams rapport Fixing Our Food: Debunking 10 myths about the global food system and what drives hunger och CGIAR:s Global Food Policy.
Text: Anne Salomäki
Översättning: Sara Torvalds
Illustration: Carla Ladau