Organisationernas ställningstagande: Den omfattande svältdöden i Gaza kan avvärjas, om möjlighet till det ges

Lapset kävelevät tuhoutuneella kadulla.
Hus, skolor, hälsovård och annan infrastruktur har totalförstörts i Khan Yunis i Gaza. Foto: Sacha Myers / Rädda Barnen.

Nöden i Gaza har tilltagit till aldrig tidigare skådade mått. Trygga områden och möjligheterna att få mat och annan livsviktig hjälp har minskat och är nästan obefintliga, eftersom mängden humanitär hjälp som tillåts på området är fullständigt otillräckligt och förhållandena för biståndsarbete inte är säkra. Också hela hälso- och sjukvården i Gaza har kollapsat.

Enligt IPC:s färska rapport håller det värsta möjliga scenariot på att förverkligas i Gaza: brant tilltagande svältdöd. Av rapporten framgår att det just nu är över 70 000 barn under fem år och 17 000 gravida och ammande kvinnor som lider av akut undernäring. På hela Gazaremsan är befolkningen som är under fem år i fara att drabbas av akut undernäring. 

147 människor, av vilka 88 barn, har dött i undernäring och svält från oktober 2023 enligt uppgifter från Gazas hälsoministerium. Enligt FN var det åtminstone 25 barn som dog på grund av undernäring enbart i juli.

Vi aktörer för humanitär hjälp, d.v.s. Kyrkans Utlandshjälp, Rädda Barnen, Röda Korset och UNICEF är i stånd att rädda människoliv, men då krävs att funktionsförmågan för det humanitära systemet återställs. 

Vi får uppskakade meddelanden från våra arbetstagare samt barn och familjer i Gaza. De berättar hur det känns att vara utan mat flera dagar. De berättar hur det känns att med egna ögon se sina barn utmärglas. Barnen svimmar mitt under lek och deras högsta drömmar har att göra med mat.

Kriget har berövat människorna alla förutsättningar till ett liv och barnen deras grundläggande rättigheter: rätten till liv, överlevnad och utveckling.

Vi får också oroade meddelanden från finländare: medborgarna kräver åtgärder för att hjälpa människor i nöd. Vi finländare är också kapabla att agera för att bekämpa den humanitära krisen och hungersnöden i Gaza, men för att kunna lindra den katastrofala situationen måste det vara möjligt att leverera hjälp obehindrat till området. 

Biståndsorganisationerna har upprepade gånger krävt hinderfritt, kontinuerligt och tryggt tillträde till området för den humanitära hjälpen. Civilbefolkningen är nu mer än någonsin i behov av mat, vatten och mediciner. Biståndstransporterna måste släppas in på området och för biståndsarbetarna möjliggöras säkra förhållanden att rädda människoliv.

Det här kräver också av Finland, EU och det internationella samfundet omedelbara åtgärder för att åstadkomma permanent eldupphör och för att skydda civilbefolkningen i Gaza. 

Den internationella, regelbaserade verksamheten sätts nu på prov, men ett bistånd, som är opartiskt och baserar sig på humanitära principer och internationell humanitär rätt, gynnar alla parter. 

Vi kan inte bara stå bredvid och följa med, när en hel befolkning svälter ihjäl framför våra ögon på grund av en katastrof som orsakats av människan. Att människor dör kan förhindras. 


Tomi Järvinen, verksamhetsledare, Kyrkans Utlandshjälp 
Kaisa Leikola, generalsekreterare, Rädda Barnen rf 
Annina Tanhuanpää, generalsekreterare, Finlands UNICEF 
Eero Rämö, generalsekreterare, Finlands Röda Kors