{"id":158238,"date":"2025-11-17T15:03:10","date_gmt":"2025-11-17T13:03:10","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/?post_type=artikkelit&p=158238"},"modified":"2025-11-17T15:03:11","modified_gmt":"2025-11-17T13:03:11","slug":"faderliga-rad","status":"publish","type":"artikkelit","link":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/faderliga-rad\/","title":{"rendered":"Faderliga r\u00e5d"},"content":{"rendered":"\n\n\n
\n\n\t
<\/div>\n\n\t\n\t
<\/div>\n\n\t
\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\n

<\/h1>\n\n\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n\n\n\n\n\n

Faderliga r\u00e5d<\/h1>\n\n\n\n

Emery Shwapa Kitera, 44, \u00e4r f\u00f6re detta l\u00e4rare och far till fem d\u00f6ttrar som l\u00f6ser tvister inom sitt samh\u00e4lle i ett av Kenyas st\u00f6rsta flyktingl\u00e4ger. Emery vet att s\u00e4rskilt flickorna beh\u00f6ver en f\u00f6r\u00e4lder som till varje pris ser till att de forts\u00e4tter att g\u00e5 i skolan.<\/p>\n\n\n\n

Text & foton: Bj\u00f6rn Udd
Intervjuer: Bj\u00f6rn Udd, Mark Kuya och Muema Kawisia Molline<\/p>\n\n\n\n

DET VIKTIGASTE<\/strong> en far kan l\u00e4ra sina d\u00f6ttrar \u00e4r vikten av utbildning. En utbildad person kan klara sig p\u00e5 egen hand, kan ta sig ur flyktingtillvaron och hitta ett bra jobb. Emery ber\u00e4ttar:<\/p>\n\n\n\n

Jag v\u00e4xte upp i Demokratiska republiken Kongo. Jag fick g\u00e5 i skolan och \u00e5r 2012 tog jag l\u00e4rarexamen. Jag undervisade gymnasieelever i naturvetenskaper och psykologi i min hemregion S\u00f6dra Kivu, men f\u00f6r ungef\u00e4r \u00e5tta \u00e5r sedan var jag och min familj tvungna att fly undan v\u00e5ldet och striderna.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r flykt fr\u00e5n Kongo var sv\u00e5r. Vi reste med buss f\u00f6rst till Burundi, sedan till Rwanda och slutligen till norra Kenya via Uganda. Nu bor vi i flyktingl\u00e4gret Kalobeyei.<\/p>\n\n\n\n

Emery Shwapa Kitera<\/strong> \u00e4r far till fem d\u00f6ttrar. Enligt honom spelar pappor som f\u00f6r\u00e4ldrar en viktig roll n\u00e4r det g\u00e4ller att hj\u00e4lpa sina d\u00f6ttrar att klara sig i livet. I hans famn ligger familjens fem m\u00e5nader gamla Asoka Muhinde<\/strong>. Hans ber\u00e4ttelse forts\u00e4tter:<\/p>\n\n\n\n

Min familj best\u00e5r av min fru, mina fem d\u00f6ttrar, min avlidne brors fru och deras barn. Min \u00e4ldsta dotter \u00e4r 14 \u00e5r och min yngsta \u00e4r fem m\u00e5nader gammal.<\/p>\n\n\n\n

Trots att livet i Kenya \u00e4r sv\u00e5rt, speciellt efter alla nedsk\u00e4rningar fr\u00e5n organisationer och givare, \u00e4r jag tacksam f\u00f6r att min familj f\u00e5r leva i fred. I Kongo har konflikten rasat i 29 \u00e5r, n\u00e4stan oavbrutet. Jag \u00e4r glad att min familj inte beh\u00f6ver g\u00e5 igenom det.<\/p>\n\n\n\n

L\u00c4RARE.<\/strong> Det \u00e4r den jag \u00e4r b\u00e5de till min identitet och utbildning, fast jag inte har kunnat forts\u00e4tta mitt arbete i Kenya. Jag talar m\u00e5nga spr\u00e5k, men kan tyv\u00e4rr inte engelska tillr\u00e4ckligt bra f\u00f6r att undervisa p\u00e5 engelska.<\/p>\n\n\n\n

Det finns kurser i engelska f\u00f6r flyktingar i Kalobeyei, men jag har aldrig haft m\u00f6jlighet att g\u00e5 n\u00e5gon s\u00e5dan. N\u00e4r vi kom hit som flyktingar var det mycket viktigare att tj\u00e4na tillr\u00e4ckligt med pengar f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja min familj.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
P\u00e5 helgerna tillbringar Emery och barnen tid tillsammans. En av h\u00f6jdpunkterna p\u00e5 helgen \u00e4r n\u00e4r han ber\u00e4ttar historier f\u00f6r sina d\u00f6ttrar och sin avlidne brors barn.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Min engelska \u00e4r inte flytande, men jag talar m\u00e5nga andra spr\u00e5k, till exempel swahili och franska. Spr\u00e5kkunskaperna hj\u00e4lpte mig att f\u00e5 jobb som s\u00e4kerhetsvakt i ett flyktingomr\u00e5de. Jobbet inneb\u00e4r att l\u00f6sa tvister, hantera st\u00f6lder och vandalism.<\/p>\n\n\n\n

Jag g\u00f6r mitt jobb bra. Tack vare mina spr\u00e5kkunskaper kan jag medla i m\u00e5nga tvister. Ibland \u00e4r tvisterna \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r sv\u00e5ra f\u00f6r oss s\u00e4kerhetsvakter att l\u00f6sa och d\u00e5 l\u00e4mnar vi \u00f6ver fallen till polisen. Jag f\u00e5r ocks\u00e5 betalt. F\u00f6re nedsk\u00e4rningarna tj\u00e4nade jag 7 000 kenyanska shilling i m\u00e5naden (ca 50 euro), som fr\u00e4mst gick \u00e5t till att k\u00f6pa skolmaterial och skoluniformer till barnen. Efter nedsk\u00e4rningarna n\u00e4stan halverades min l\u00f6n och matransonerna vi f\u00e5r i bidrag har blivit mindre. P\u00e5 grund av nedsk\u00e4rningarna g\u00e5r alla pengar jag tj\u00e4nar nu till att k\u00f6pa mat \u00e5t min familj.<\/p>\n\n\n\n

Jag vill \u00e4nd\u00e5 st\u00f6dja mina barns utbildning s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt. Mina tre \u00e4ldsta barn g\u00e5r i grundskolan Bright n\u00e4ra v\u00e5rt hem. Skolan st\u00f6ds av Kyrkans utlandshj\u00e4lp.<\/p>\n\n\n\n

VARF\u00d6R <\/strong>\u00e4r det viktigt f\u00f6r mig att mina barn f\u00e5r utbildning trots v\u00e5r sv\u00e5ra ekonomiska situation? D\u00e4rf\u00f6r att utbildning \u00e4r den b\u00e4sta v\u00e4gen ut ur de f\u00f6rh\u00e5llanden som min familj har tvingats in i som flyktingar.<\/p>\n\n\n\n

Jag hoppas att mina d\u00f6ttrar en dag kommer att g\u00e5 ut skolan. Jag dr\u00f6mmer om att de ska ta sig ut ur flyktingtillvaron och hitta arbete, till exempel i Nairobi, Kenyas huvudstad, eller till och med utomlands.<\/p>\n\n\n\n

Jag vill att mina flickor ska klara sig sj\u00e4lva och k\u00e4nna hopp inf\u00f6r framtiden. Jag vill att de ska kunna leva ett normalt liv, med familjer och allt vad det inneb\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Jag har en bakgrund inom utbildningsv\u00e4sendet och \u00e4r ocks\u00e5 vice ordf\u00f6rande i mina barns skolstyrelse. Som styrelsemedlemmar f\u00f6rs\u00f6ker vi identifiera de mest utsatta skolbarnen s\u00e5 att vi kan st\u00f6dja dem med till exempel skoluniformer och undervisningsmaterial. Vi f\u00f6rs\u00f6ker n\u00e5 ut till dem som hoppat av skolan och f\u00e5 dem tillbaka till skolan. Vi pratar ocks\u00e5 med givare och f\u00f6rs\u00f6ker samla in ytterligare medel till skolan.<\/p>\n\n\n\n

Jag g\u00f6r ocks\u00e5 inspektionsbes\u00f6k. Jag ser till att det finns tillg\u00e5ng till skolmat och att l\u00e4rarna faktiskt \u00e4r i skolan och undervisar. Att bevaka l\u00e4rarnas arbetstider kan l\u00e5ta m\u00e4rkligt, men sanningen \u00e4r att l\u00e4rare, s\u00e4rskilt de med flyktingbakgrund, f\u00e5r mycket d\u00e5ligt betalt. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ocks\u00e5 mycket troligt att de har andra jobb samtidigt.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 mina barns skola v\u00e4rdes\u00e4tter jag kvaliteten p\u00e5 undervisningen. Det finns tillr\u00e4ckligt med klassrum, men nedsk\u00e4rningarna inneb\u00e4r att det finns f\u00f6r f\u00e5 l\u00e4rare.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Barnen tycker s\u00e4rskilt mycket om att g\u00e5 p\u00e5 promenad med pappa Emery. Fr\u00e5n v\u00e4nster: Emery, Cecilia Christine, Yvone Christine, Nyota Esther Vera, Muhuziwe Shwapa och Bafunyembaka Reponse.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

BARN BEH\u00d6VER <\/strong>en mamma eller en pappa. N\u00e5gon som tar hand om dem. N\u00e5gon som s\u00e4ger \u00e5t dem att g\u00e5 till skolan.<\/p>\n\n\n\n

Jag ser det h\u00e4r, eftersom jag regelbundet har att g\u00f6ra med avhoppare och l\u00f6ser brott. I v\u00e5rt samh\u00e4lle f\u00f6rs\u00f6ker vi ta hand om barn som kommer utan f\u00f6r\u00e4ldrar, men det \u00e4r inte l\u00e4tt. M\u00e5nga barn som bor ensamma b\u00f6rjar arbeta i mycket unga \u00e5r och g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r inte i skolan.<\/p>\n\n\n\n

De som har f\u00f6r\u00e4ldrar har tur. F\u00f6r\u00e4ldrar kan ge sina barn v\u00e4gledning i livet och hj\u00e4lpa dem att undvika problem.<\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00f6r\u00e4ldrar kan se till att v\u00e5ra barn blir goda samh\u00e4llsmedborgare och inte till exempel kriminella. Som pappa f\u00f6rs\u00f6ker jag inpr\u00e4nta i framf\u00f6r allt flickor att man m\u00e5ste g\u00e5 i skolan innan man g\u00f6r n\u00e5got annat i livet.<\/p>\n\n\n\n

En av anledningarna till att jag uppmanar mina d\u00f6ttrar att g\u00e5 i skolan \u00e4r att sysslol\u00f6shet driver unga m\u00e4nniskor att hamna i problematiska situationer. Ton\u00e5rsgraviditeter och barn\u00e4ktenskap \u00e4r stora problem h\u00e4r, och jag vill att de ska undvika dem. Om en flicka blir gravid brukar hon hoppa av skolan och aldrig komma tillbaka. Om det finns n\u00e5got meningsfullt att g\u00f6ra under dagen \u00e4r det l\u00e4ttare f\u00f6r barnen att h\u00e5lla sig p\u00e5 r\u00e4tt sp\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Men i slut\u00e4ndan kan jag bara ge goda r\u00e5d och be f\u00f6r att de ska lyssna.<\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r i Kalobeyei \u00e4r det rastl\u00f6st nuf\u00f6rtiden, och det beror p\u00e5 nedsk\u00e4rningarna. Brottsligheten har \u00f6kat n\u00e4r det finns mindre mat. F\u00f6rr i tiden tog jag och mina grannar hand om varandra. Nu har m\u00e5nga grannar, s\u00e4rskilt de som ursprungligen kommer fr\u00e5n Sydsudan, \u00e5kt tillbaka till sina hem trots de farliga f\u00f6rh\u00e5llandena d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

St\u00e4mningen blir os\u00e4ker h\u00e4r, n\u00e4r vi inte l\u00e4ngre \u00e4r bekanta med varandra och tar hand om varandra, som f\u00f6rr. Som pappa \u00e4r jag r\u00e4dd f\u00f6r hur mina flickor kommer att p\u00e5verkas av det h\u00e4r farligare livet.<\/p>\n\n\n\n

Jag f\u00f6rs\u00f6ker tillbringa tid med mina barn, s\u00e4rskilt p\u00e5 helgerna n\u00e4r jag inte arbetar och de inte \u00e4r i skolan. Jag ser p\u00e5 n\u00e4r de g\u00f6r hush\u00e5llsarbete, lagar mat och diskar. Ibland samlar jag dem runt mig och ber\u00e4ttar historier f\u00f6r dem. Senast ber\u00e4ttade jag en l\u00e4rorik historia om en man som blev alkoholist. Han fattade d\u00e5liga beslut i sitt liv och sk\u00e4mde till slut ut sig.<\/p>\n\n\n\n

Ibland tar vi en promenad tillsammans i v\u00e5rt grannskap. Under de h\u00e4r promenaderna talar jag med mina d\u00f6ttrar om att h\u00e5lla sig p\u00e5 r\u00e4tt v\u00e4g i livet. Mina flickor tycker mycket om promenaderna eftersom de ger dem lite frihet.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Emery Shwapa Kitera<\/h3>\n\n\n\n