{"id":148150,"date":"2024-05-16T11:57:35","date_gmt":"2024-05-16T08:57:35","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/?post_type=artikkelit&p=148150"},"modified":"2024-05-16T11:58:14","modified_gmt":"2024-05-16T08:58:14","slug":"pa-hogstadieskola-i-uganda-fick-man-med-en-enkel-metod-slut-pa-franvaro-pa-grund-av-mens","status":"publish","type":"artikkelit","link":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/pa-hogstadieskola-i-uganda-fick-man-med-en-enkel-metod-slut-pa-franvaro-pa-grund-av-mens\/","title":{"rendered":"P\u00e5 h\u00f6gstadieskola i Uganda fick man med en enkel metod slut p\u00e5 fr\u00e5nvaro p\u00e5 grund av mens\u00a0\u00a0"},"content":{"rendered":"\n\n\n
\n\n\t
<\/div>\n\n\t\n\t
<\/div>\n\n\t
\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\n

<\/h1>\n\n\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n\n\n\n\n\n

Nu pratar vi om mens! \u2013 P\u00e5 Bukere h\u00f6gstadieskola i Uganda fick man med en enkel metod slut p\u00e5 fr\u00e5nvaro p\u00e5 grund av mens<\/h1>\n\n\n\n

Tre av fyra flickor i Uganda missar skoldagar p\u00e5 grund av menstruation. P\u00e5 h\u00f6gstadiet i Bukere har man l\u00f6st problemet genom att \u00f6ka medvetenheten om mens hos b\u00e5de flickor och pojkar. Flickorna har ocks\u00e5 f\u00e5tt mensskydd och tv\u00e5l. <\/p>\n\n\n\n

Text: Elisa Rimaila
Bild: Antti Yrj\u00f6nen
\u00d6vers\u00e4ttning: Sonja Vuori<\/p>\n\n\n\n

\u00d6VER HUNDRA<\/strong> ton\u00e5ringars sp\u00e4nning och det ekvatoriala eftermiddagsgasset har gjort luften i klassrummet s\u00e5 tjock att man n\u00e4stan kunde s\u00e4tta den p\u00e5 burk.  <\/p>\n\n\n\n

Ungdomarna, som sitter tr\u00e5ngt i sina b\u00e4nkar, tisslar och tasslar n\u00e4r l\u00e4raren Jolly Kyogabirwe<\/strong> p\u00e5b\u00f6rjar en lektion om reproduktiv h\u00e4lsa och sexuella r\u00e4ttigheter p\u00e5 Bukere h\u00f6gstadium i centrala Uganda. <\/p>\n\n\n\n

Nu ska vi prata om mens! Sorlet tystnar. <\/p>\n\n\n\n

”Menstruation \u00e4r inte en sjukdom som g\u00f6r att ni ska stanna hemma och inte delta i undervisningen”, s\u00e4ger Kyogabirwe. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e5gra flickor i den fr\u00e4msta raden sneglar p\u00e5 varandra. P\u00e5 b\u00e4nkraden l\u00e4ngst bak lutar sig pojkarna intresserat fram\u00e5t, s\u00e5 vi l\u00e5ter l\u00e4raren forts\u00e4tta. <\/p>\n\n\n\n

”Om er mens b\u00f6rjar mitt under skoldagen har skolan eng\u00e5ngsbindor f\u00f6r n\u00f6dsituationer. Vi vill hj\u00e4lpa er s\u00e5 att ni kan stanna kvar i skolan trots mensen”, s\u00e4ger l\u00e4raren Kyogabirwe till flickorna. <\/p>\n\n\n\n

I synnerhet i flyktingbos\u00e4ttningar \u00e4r fr\u00e5nvaro p\u00e5 grund av mens ett verkligt hot mot utbildningen. M\u00e5nga flickor \u00e4r borta fr\u00e5n skolan flera dagar varje m\u00e5nad. <\/p>\n\n\n\n

Bukere h\u00f6gstadium motverkar fr\u00e5nvaro genom att ordna lektioner i menshygien och i samband med dem dela ut en p\u00e5se med tygbindor, tv\u00e5l och underkl\u00e4der till flickorna.  <\/p>\n\n\n\n

L\u00e4raren Kyogabirwe g\u00e5r igenom de tecken som kroppen ger innan menstruationen b\u00f6rjar och p\u00e5minner om att det l\u00f6nar sig att vara medveten om den egna menstruationscykeln. <\/p>\n\n\n\n

Pojkarna l\u00e4ngst bak r\u00e4cker ivrigt upp h\u00e4nderna. <\/p>\n\n\n\n

”Varf\u00f6r \u00e4r bindorna s\u00e5 olika stora \u2013 och den d\u00e4r s\u00e5 enorm?” <\/p>\n\n\n\n

”Hur l\u00e4nge kan man anv\u00e4nda en och samma tygbinda?” <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Bukere mellanstadieeleven Best Kemigisa, 20, presenterar kalsongerna och det permanenta bandaget som \u00e4r f\u00e4st vid menstruationshygienpaketet som delas ut till flickor i skolan med st\u00f6d av Kyrkans Utlandshj\u00e4lp.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Att g\u00f6ra permanenta bandage sj\u00e4lv sparar pengar<\/h2>\n\n\n\n

N\u00c4R LEKTIONEN<\/strong> \u00e4r slut kan flickorna och pojkarna prata fritt.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

”Det \u00e4r intressant att veta hur saker och ting fungerar. En del av oss pojkar visste ingenting f\u00f6re det h\u00e4r”, s\u00e4ger Emmanuel Nsengimana<\/strong>, 20. <\/p>\n\n\n\n

”Det \u00e4r bra att diskutera tillsammans”, forts\u00e4tter Best Kemigisa<\/strong>, 20. <\/p>\n\n\n\n

Lektionen f\u00e5r Manzi Biraguma<\/strong>, 16, att fundera p\u00e5 om det skulle kunna vara en bra aff\u00e4rsid\u00e9 att tillverka tygbindor. Hans kommentar f\u00e5r flickorna att skratta, men det \u00e4r ingen d\u00e5lig id\u00e9, bekr\u00e4ftar Sonia Kyasiimire<\/strong>, utbildningsspecialist p\u00e5 Kyrkans Utlandshj\u00e4lps Uganda-kontor. <\/p>\n\n\n\n

”Om vi skulle f\u00e5 till\u00e4ggsfinansiering kunde vi ordna en workshop d\u00e4r man l\u00e4r sig att tillverka tygbindor ocks\u00e5 till f\u00f6rs\u00e4ljning. Utbildningen skulle till exempel kunna kombineras med yrkesutbildning”, s\u00e4ger Kyasiimire. <\/p>\n\n\n\n

Livscykeln f\u00f6r en tygbinda \u00e4r ungef\u00e4r ett \u00e5r, vilket g\u00f6r dem till ett ur milj\u00f6synvinkel b\u00e4ttre alternativ \u00e4n eng\u00e5ngsbindorna. Om flickorna skulle tillverka bindor sj\u00e4lva skulle de ocks\u00e5 kunna spara pengar. <\/p>\n\n\n\n

Ett paket med fem tygbindor kostar 25 000 ugandiska shilling (sex euro) i butiken, medan eng\u00e5ngsbindor kostar flickorna mellan 5 000 och 10 000 shilling (cirka 1,5\u20132,5 euro) per m\u00e5nad. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 ett flyktingomr\u00e5de \u00e4r detta en betydande summa. Kostnaden f\u00f6r ett paket bindor motsvarar ungef\u00e4r h\u00e4lften av FN:s flyktingorgans kontantbidrag.  <\/p>\n\n\n\n

”M\u00e5ngas f\u00f6r\u00e4ldrar har inte f\u00e5tt n\u00e5gon utbildning om menshygien. Det kan vara sv\u00e5rt f\u00f6r dem att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r flickor ska erbjudas s\u00e4rskilda mensskydd”, s\u00e4ger Manzi Biraguma. <\/p>\n\n\n\n

Flickorna nickar. Bristande kunskap kan leda till diskriminering och exkludering fr\u00e5n vardagliga aktiviteter, s\u00e5 som socialt viktiga religi\u00f6sa sammankomster. <\/p>\n\n\n\n

”Det finns de som kanske tror att flickor \u00e4r ”orena” under menstruationen, eller att de p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r skadliga”, s\u00e4ger Patience Kabarokore<\/strong>, 17. <\/p>\n\n\n\n

\"Kaksi
Manzi Biraguma och Emmanuel Nsengimana \u00e4r glada \u00f6ver att pojkarna p\u00e5 Bukere skola har tagits med p\u00e5 lektionerna om menshygien. Ibland f\u00e5r killars nyfikenhet och fr\u00e5gor tjejer att skratta.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Emmanuel Nsengimana p\u00e5pekar att flickorna sj\u00e4lva kunde undvika att bli stigmatiserade genom att sk\u00f6ta sin hygien. <\/p>\n\n\n\n

”Framf\u00f6r allt pojkar kanske vill sitta n\u00e5gon annanstans \u00e4n bredvid en flicka som inte har ordentligt mensskydd. De kanske sk\u00e4ms. Jag menar allvar, det finns pojkar som \u00e4r s\u00e5dana!” <\/p>\n\n\n\n

Kommentaren f\u00f6ljs av en debatt mellan flickorna och pojkarna om huruvida menstruation \u00e4r n\u00e5got att sk\u00e4mmas f\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n

”Mens \u00e4r en naturlig del av livet. Det faktum att man har mens inneb\u00e4r att man \u00e4r normal”, s\u00e4ger Best Kemigisa. <\/p>\n\n\n\n

”Ibland \u00e4r det sv\u00e5rt att delta i andras gl\u00e4dje och aktiviteter n\u00e4r man har mens. Speciellt om man inte m\u00e5r bra. D\u00e5 sk\u00e4ms jag”, f\u00f6rsvarar sig Fatumah Kenganzi<\/strong>, 17 \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n

Hon s\u00e4ger att hon som muslim inte f\u00e5r be eller fasta under sin menstruation. <\/p>\n\n\n\n

”Det \u00e4r ganska f\u00f6rst\u00e5eligt. B\u00f6nemattan kan ju till och med bli smutsig”, funderar hon. <\/p>\n\n\n\n

\"L\u00e4\u00e5hikuva
Mensskydd och andra menshygienprodukter kan vara en \u00f6verv\u00e4ldigande kostnad, s\u00e4rskilt f\u00f6r familjer som lever som flyktingar i Uganda. Finns det inga pengar m\u00e5ste m\u00e5nga tjejer stanna hemma under mens varje m\u00e5nad.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bristen p\u00e5 mensskydd tar bort skoldagarna fr\u00e5n tjejer<\/h2>\n\n\n\n

I BUKERE <\/strong>k\u00e4nner varje ung person n\u00e5gon som har stannat hemma fr\u00e5n skolan p\u00e5 grund av sin mens. Och det \u00e4r inte s\u00e5 konstigt, f\u00f6r enligt uppgifter fr\u00e5n 2020 av ett ugandiskt ministerium \u00e4r tre av fyra flickor i skol\u00e5ldern fr\u00e5nvarande fr\u00e5n skolan 2\u20133 dagar i m\u00e5naden p\u00e5 grund av mens. Enligt samma statistik k\u00e4nner upp till 65 procent av flickorna och kvinnorna i Uganda att de inte har r\u00e5d med adekvata mensskydd.\u00a0<\/p>\n\n\n

\n
\"Muotokuva
Fatumah Kenganzi skulle f\u00f6redra eng\u00e5ngsmensskydd om hon hade r\u00e5d.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

”Flickor skulle s\u00e4kert g\u00e4rna anv\u00e4nda eng\u00e5ngsbindor, men de \u00e4r inte s\u00e4rskilt tillg\u00e4ngliga h\u00e4r”, s\u00e4ger Sonia Kyasiimire och h\u00e4nvisar till det h\u00f6ga priset. <\/p>\n\n\n\n

KUA:s arbete f\u00f6r menstruationshygien omfattar mer \u00e4n att bara dela ut bindor och h\u00e5lla lektioner. P\u00e5 Bukere h\u00f6gstadium har omkl\u00e4dningsrum och vattenposter byggts i anslutning till toaletterna f\u00f6r att underl\u00e4tta flickornas vardag. Enligt statistik fr\u00e5n 2020 rapporterade endast 60 procent av flickorna och kvinnorna att de hade regelbunden tillg\u00e5ng till vatten f\u00f6r att tv\u00e4tta sig sj\u00e4lva och tygbindorna. <\/p>\n\n\n\n

Fatumah Kenganzi \u00e4r den enda av flickorna som skulle f\u00f6redra att anv\u00e4nda eng\u00e5ngsbindor om hon fick v\u00e4lja. Hennes liv med tygbindor underl\u00e4ttas av det faktum att hon bor i ett elevhem i anslutning till skolan. <\/p>\n\n\n\n

”Det finns vatten p\u00e5 skolan s\u00e5 att man kan tv\u00e4tta sig och bindorna. I den l\u00e5gstadieskola jag gick i var man tvungen att g\u00e5 hem mitt p\u00e5 dagen f\u00f6r att tv\u00e4tta sig om man r\u00e5kade ha en olycka.” <\/p>\n\n\n\n

Flickorna ber\u00e4ttar att de \u00e4r mest nerv\u00f6sa f\u00f6r situationer d\u00e4r mensen ov\u00e4ntat kommer mitt under skoldagen. Skoldagen kan bli pl\u00e5gsamt skamfylld s\u00e4rskilt p\u00e5 grund av pojkarnas beteende. <\/p>\n\n\n\n

”De g\u00f6r narr och kallar en f\u00f6r blodkjol, och alla f\u00e5r h\u00f6ra om det”, s\u00e4ger Patience Kabarokore. <\/p>\n\n\n\n

Kommentaren f\u00e5r pojkarna att snegla p\u00e5 varandra. <\/p>\n\n\n\n

”Jag tror att vi g\u00f6r det av okunnighet. Det \u00e4r f\u00f6rvirrande att ens t\u00e4nka p\u00e5 var blodet kommer ifr\u00e5n p\u00e5 s\u00e5dana st\u00e4llen p\u00e5 kl\u00e4derna. Vi pojkar \u00e4r k\u00e4nsliga”, f\u00f6rsvarar sig Birakuma. <\/p>\n\n\n\n

”Flickor kunde prata \u00f6ppet om de h\u00e4r sakerna. Kom och ber\u00e4tta f\u00f6r oss om ni beh\u00f6ver hj\u00e4lp. Vi hj\u00e4lper nog”, forts\u00e4tter Nsengimana. <\/p>\n\n\n\n

Den sista meningen f\u00e5r alla tre flickor att brista ut i skratt. Patience Kabakore \u00e4r dock tacksam f\u00f6r att pojkarna nu f\u00e5r information via skolan. <\/p>\n\n\n\n

\"Kolme
Best Kemigisa, Fatumah Kenganzi och Patience Kabarokore har h\u00f6rt pojkarnas h\u00e5n n\u00e4r en flickas mens har b\u00f6rjat ov\u00e4ntat mitt under skoldagen och saken har blivit uppenbar f\u00f6r de andra eleverna.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

”Jag tror att pojkarna \u00e4r genuint intresserade av de h\u00e4r sakerna. Nu har de f\u00e5tt m\u00f6jlighet att delta och l\u00e4ra sig. Fram till f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan blev de utsl\u00e4ngda ur klassrummet n\u00e4r man b\u00f6rjade prata om menstruation.” <\/p>\n\n\n\n

Hur planerar pojkarna att anv\u00e4nda den information de f\u00e5r om menshygien i skolan? <\/p>\n\n\n\n

”Om jag hade en fru och hon beh\u00f6vde hj\u00e4lp med att tv\u00e4tta sina tygbindor, s\u00e5 skulle jag naturligtvis hj\u00e4lpa”, s\u00e4ger Biraguma efter en stunds funderande.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Flickorna tror inte det. <\/p>\n\n\n\n

”Aldrig i livet! Du vet inte ens hur mensblod luktar”, utmanar Fatumah Kenganzi. <\/p>\n\n\n\n

\u201dVisst d\u00e5. Jag ska i alla fall erbjuda mig att hj\u00e4lpa min fru n\u00e4r jag en dag f\u00e5r en. Min fru \u00e4r mitt ansvar. Sj\u00e4lvklart skulle jag hj\u00e4lpa till”, lovar Biraguma.\u00a0<\/p>\n\n\n\n\n

\n
\n
\n
\n
\n \"Kuvituskuva\"\n <\/div>\n <\/div>\n
\n
\n
\n \n\n

Lahjoita tyt\u00f6lle hygieniapaketti<\/h2>\n\n\n\n