{"id":146069,"date":"2024-02-04T12:10:00","date_gmt":"2024-02-04T10:10:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/?post_type=artikkelit&p=146069"},"modified":"2024-02-04T10:13:09","modified_gmt":"2024-02-04T08:13:09","slug":"dorcas-17-anpassar-sig-till-det-nya-livet-som-flykting-i-uganda-och-hoppas-fa-ga-i-skolan","status":"publish","type":"artikkelit","link":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/dorcas-17-anpassar-sig-till-det-nya-livet-som-flykting-i-uganda-och-hoppas-fa-ga-i-skolan\/","title":{"rendered":"Dorcas, 17, anpassar sig till det nya livet som flykting i Uganda"},"content":{"rendered":"\n\n\n
\n\n\t
<\/div>\n\n\t\n\t
<\/div>\n\n\t
\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\n

<\/h1>\n\n\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n\n\n\n\n\n

Konflikten i Kongo har avbrutit skolg\u00e5ngen f\u00f6r miljontals barn \u2013 Dorcas, 17, anpassar sig till det nya livet som flykting i Uganda och hoppas f\u00e5 g\u00e5 i skolan <\/h1>\n\n\n\n

17-\u00e5riga Dorcas flydde fr\u00e5n sitt hemland, Kongo-Kinshasa, mitt under en skoldag. I Uganda k\u00e4mpar hon f\u00f6r att kunna g\u00e5 i skolan och f\u00e5 tillr\u00e4ckligt med mat. KUH hj\u00e4lper flyktingungdomar att bygga sig en b\u00e4ttre framtid. <\/p>\n\n\n\n

Text: Elisa Rimaila
Bild: Antti Yrj\u00f6nen 
\u00d6vers\u00e4ttning: Sonja Vuori <\/p>\n\n\n\n

DE SVALASTE<\/strong> morgontimmarna \u00e4r b\u00e4st l\u00e4mpade f\u00f6r f\u00e4ltarbete. Den tunga gr\u00e4ftan med tr\u00e4skaft \u00e5stadkommer ett moln av damm d\u00e5 den tr\u00e4ffar jorden, och Dorcas Uwamahoro<\/strong>, 17, spottar ut n\u00e5gra bruna b\u00f6nor ur munnen. Om regnet kommer i tid och i tillr\u00e4cklig m\u00e4ngd kommer Dorcas familj om tre m\u00e5nader att ha b\u00f6nor fr\u00e5n sitt eget f\u00e4lt p\u00e5 sina tallrikar. <\/p>\n\n\n\n

Solen st\u00e5r redan h\u00f6gt p\u00e5 himlen trots att f\u00e5glarna p\u00e5 kullarna omkring f\u00e4ltet knappt hunnit st\u00e4mma upp till sin konsert. Dorcas hittar de sista b\u00f6norna i sina fickor, kastar dem p\u00e5 marken och drar med gr\u00e4ftan ett tunt lager jord \u00f6ver dem. <\/p>\n\n\n\n

”Hemma i Kongo-Kinshasa var livet bra”, s\u00e4ger hon. <\/p>\n\n\n\n

”Jag \u00e4r st\u00e4ndigt hungrig och jag och mina familjemedlemmar m\u00e5ste arbeta h\u00e5rt f\u00f6r att f\u00e5 n\u00e5got att \u00e4ta. Mina kl\u00e4der blir smutsiga och jag k\u00e4nner mig sj\u00e4lv ocks\u00e5 smutsig”, s\u00e4ger Dorcas. <\/p>\n\n\n\n\n

\n \n
\n \n\n
\n
\n \"Kolme\n \n <\/div> \n\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n \n\n

Dorcas Uwamahoro (i mitten) tappade bort sina f\u00f6r\u00e4ldrar Salome Manizabayo (h\u00f6ger) och Jean Habiyaremye under flykten. I Uganda \u00e5terf\u00f6renades de tack vare sociala medier.<\/p>\n\n\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div> \n <\/div>\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n \"Kolme\n \n <\/div> \n\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n \n\n

Livet som flykting har varit sv\u00e5rt f\u00f6r ton\u00e5riga Dorcas. I sitt nya hemland Uganda m\u00e5ste hon hj\u00e4lpa sina f\u00f6r\u00e4ldrar med olika jordbrukssyslor, s\u00e5 att familjen f\u00e5r lite mer mat p\u00e5 bordet.<\/p>\n\n\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div> \n <\/div>\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

\n
\n \"Kolme\n \n <\/div> \n\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n \n\n

Dorcas f\u00f6r\u00e4ldrar g\u00f6r allt de kan s\u00e5 att deras dotter och hennes yngre syskon kan g\u00e5 i skola, trots att de \u00e4r flyktingar. <\/p>\n\n\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div> \n <\/div>\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Dorcas kom till Uganda som flykting v\u00e5ren 2022, strax efter att konflikten trappats upp igen i hennes hemregion i de \u00f6stra delarna av Kongo-Kinshasa.   <\/p>\n\n\n\n

Flykten b\u00f6rjade mitt under skoldagen. <\/p>\n\n\n\n

”Det b\u00f6rjade h\u00f6ras skottlossning runtomkring skolan. Min bror och jag sprang hem, men n\u00e4r vi kom fram till d\u00f6rren ins\u00e5g vi att v\u00e5ra f\u00f6r\u00e4ldrar och resten av v\u00e5ra syskon inte l\u00e4ngre var d\u00e4r. Vi sl\u00e4ngde v\u00e5ra b\u00f6cker och fortsatte springa”, minns Dorcas. <\/p>\n\n\n\n

Konflikten i Kongo-Kinshasa startade l\u00e5ngt innan Dorcas f\u00f6ddes. Under tre brutala decennier har mer \u00e4n fem miljoner m\u00e4nniskor mist livet. Kongo-Kinshasa \u00e4r ett enormt land, och konflikten i dess \u00f6stra del \u00e4r en av de mest bortgl\u00f6mda i v\u00e4rlden: konflikten n\u00e5r rubrikerna fr\u00e4mst n\u00e4r n\u00e5got st\u00f6rre h\u00e4nder. Ett s\u00e5dant \u00f6gonblick var i mars 2022, n\u00e4r v\u00e4pnade grupper \u00e5terigen blev aktiva och hundratusentals tvingades fly fr\u00e5n sina hem. <\/p>\n\n\n\n

I slutet av 2023 hade omkring en halv miljon kongoleser flytt \u00f6ver gr\u00e4nsen till grannlandet Uganda och n\u00e4stan sex miljoner levde som flyktingar i sitt eget land. Den l\u00e5nga v\u00e5ldscykeln har redan haft en enorm inverkan p\u00e5 flera generationer av unga m\u00e4nniskor. M\u00e5nga har tvingats hoppa av skolan och leva ett liv skuggat av r\u00e4dsla. <\/p>\n\n\n\n

\"En
”Jag saknar mina v\u00e4nner, men jag vet inte var de \u00e4r”, s\u00e4ger Dorcas Uwamahoro. Hon flydde sitt hemland i april 2022, mitt under en skoldag.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Sociala medier f\u00f6renade familjen som flytt Kongo-Kinshasa <\/h2>\n\n\n\n

N\u00e4r man blickar v\u00e4sterut fr\u00e5n Dorcas nuvarande hem, den stora flyktingbos\u00e4ttningen Nakivale vid Ugandas s\u00f6dra gr\u00e4ns mot Kongo-Kinshasa, \u00e4r det sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 vilka naturrikedomar som finns mellan de tv\u00e5 l\u00e4nderna \u2013 och vilket m\u00e4nskligt lidande de har orsakat p\u00e5 andra sidan gr\u00e4nsen. <\/p>\n\n\n\n

Kongo-Kinshasa och dess \u00f6stra granne Uganda skiljs \u00e5t av Edwardsj\u00f6n, ett av Afrikas st\u00f6rsta vattendrag, och de karga Virungabergen. De \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4nda i v\u00e4rlden som ”de dimh\u00f6ljda bergen”, tack vare den amerikanska etologen Dian Fosseys<\/strong> b\u00e4sts\u00e4ljande sj\u00e4lvbiografiska bok och Hollywoodfilmen baserad p\u00e5 den. <\/p>\n\n\n\n

Ist\u00e4llet f\u00f6r vild natur \u00e4r de mjukt b\u00f6ljande kullarna runt Dorcas hem huvudsakligen planterade med matbanantr\u00e4d, eller matoke. P\u00e5 sluttningarna har man ocks\u00e5 pl\u00f6jt \u00e5krar f\u00f6r majs och b\u00f6nor, och l\u00e4ngs v\u00e4gen som uppkommit i den r\u00f6dbruna sanden g\u00e5r getter och ankoleboskap med sina l\u00e5nga horn sakta fram. Bland djuren vandrar m\u00e4nniskor som b\u00e4r p\u00e5 bananknippen, vattenkanistrar och gr\u00e4ftor. <\/p>\n\n\n\n

Dorcas kom till Uganda fr\u00e5n \u00f6stra Kongo-Kinshasa l\u00e4ngs en annan rutt \u00e4n resten av familjen. Tack vare smarttelefoner och sociala medier hittade familjemedlemmarna varandra strax efter att de passerat gr\u00e4nsen till flyktingmottagningen. <\/p>\n\n\n\n

”Jag hade redan hunnit t\u00e4nka att jag inte skulle f\u00e5 se mina f\u00f6r\u00e4ldrar igen. Jag m\u00e5dde fruktansv\u00e4rt d\u00e5ligt, men FN:s flyktingorgan UNCHR:s personal f\u00f6rs\u00e4krade mig om att det fanns hopp.” <\/p>\n\n\n\n

”Jag blev otroligt glad d\u00e5 jag fick se dem”, s\u00e4ger Dorcas. <\/p>\n\n\n\n

Enligt FN:s flyktingorgan ger Uganda skydd \u00e5t 1,5 miljoner flyktingar fr\u00e5n Kongo-Kinshasa och Sydsudan.  Siffrorna g\u00f6r Uganda till det st\u00f6rsta flyktingmottagande landet i Afrika och det fj\u00e4rde st\u00f6rsta i v\u00e4rlden. <\/p>\n\n\n\n

\"En
17-\u00e5riga Dorcas Uwamahoro har totalt \u00e5tta syskon. F\u00f6rutom storebror har hon sm\u00e5syskon som hon sk\u00f6ter n\u00e4r hennes f\u00f6r\u00e4ldrar arbetar p\u00e5 f\u00e4lten.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Dorcas familj bosatte sig i Nakivale flyktingl\u00e4ger, den plats d\u00e4r bos\u00e4ttningen av ugandiska flyktingar i tiderna b\u00f6rjade. Det \u00e4r den \u00e4ldsta flyktingbos\u00e4ttningen i hela Afrika, ursprungligen etablerad redan \u00e5r 1958. Under sex decennier har \u00d6st- och Centralafrika drabbats av en rad naturkatastrofer och konflikter som har tvingat miljontals m\u00e4nniskor att fly fr\u00e5n sina hem. <\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 2020 var omr\u00e5det, som till sin storlek motsvarar kommunen Nakkila i Satakunta, hem f\u00f6r mer \u00e4n 170 000 flyktingar fr\u00e5n Kongo-Kinshasa, Burundi, Rwanda, Somalia, Etiopien och Eritrea. Flyttr\u00f6relsen \u00e4r kontinuerlig. Vissa har stannat i \u00e5rtionden, andra har f\u00f6tts som flyktingar. Andra har haft tur och har kunnat \u00e5terv\u00e4nda hem. <\/p>\n\n\n\n

\"Tv\u00e5
Dorcas (med ryggen mot kameran) mamma Salome Imanizabayo, 40, \u00e4r en erfaren jordbrukare. Hemma i Kongo-Kinshasa hade familjen egna \u00e5krar.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Flyktingskapet gjorde familjen beroende av mathj\u00e4lp<\/h2>\n\n\n\n

FLYKTINGSKAPET har varit ett beskt piller att sv\u00e4lja f\u00f6r 17-\u00e5ringen. Livet skiljer sig mycket fr\u00e5n vad Dorcas \u00e4r van vid. I hemlandet Kongo arbetade Dorcas pappa som l\u00e4rare och hennes mamma brukade familjens egen mark. Dorcas gick i skolan och levde ett normalt ton\u00e5rsliv, som inkluderade umg\u00e4nge med v\u00e4nner. <\/p>\n\n\n\n

”Jag saknar mina v\u00e4nner, men jag vet inte var de \u00e4r nu. Under det uppblossade kriget gick alla sina egna v\u00e4gar”, s\u00e4ger hon allvarligt. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r man lyssnar p\u00e5 Dorcas \u00e4r det tydligt hur mycket hon oroar sig f\u00f6r framtiden. St\u00f6rsta delen av elvapersonersfamiljens sm\u00e5 medel g\u00e5r nu till mat. Varje familjemedlem f\u00e5r genom V\u00e4rldslivsmedelsprogrammet (WFP) b\u00e5de livsmedel som b\u00f6nor, matolja, salt och majs samt lite pengar, men donationerna r\u00e4cker inte f\u00f6r att t\u00e4cka alla behov. Framf\u00f6r allt \u00e4r det inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att h\u00e5lla familjens barn i skolan. <\/p>\n\n\n\n

\n

Et ole hyv\u00e4ksynyt markkinoinnin ev\u00e4steit\u00e4 n\u00e4hd\u00e4ksesi videon.<\/p>