{"id":142196,"date":"2023-07-12T16:41:42","date_gmt":"2023-07-12T13:41:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/?post_type=artikkelit&p=142196"},"modified":"2023-07-12T16:41:45","modified_gmt":"2023-07-12T13:41:45","slug":"vad-ar-resiliens","status":"publish","type":"artikkelit","link":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r resiliens?"},"content":{"rendered":"\n\n\n
\n\n\t
<\/div>\n\n\t\n\t
<\/div>\n\n\t
\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n\n

<\/h1>\n\n\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n\n\n\n\n\n

Vad \u00e4r resiliens?<\/h1>\n\n\n\n

P\u00e5 KUH vill vi inom alla v\u00e5ra tre arbetsomr\u00e5den ta reda p\u00e5 hur vi kan fr\u00e4mja resiliensen. De h\u00e4r arbetsomr\u00e5dena \u00e4r v\u00e5rt fredsprogram, v\u00e5rt utbildningsprogram och v\u00e5rt f\u00f6rs\u00f6rjningsfr\u00e4mjande program.<\/p>\n\n\n\n

F\u00d6REST\u00c4LL DIG<\/strong> att du h\u00e5ller i en gummiboll. Du kl\u00e4mmer p\u00e5 den och n\u00e4r du sl\u00e4pper den f\u00e5r den tillbaka sin ursprungliga form. Du kl\u00e4mmer p\u00e5 den igen, den \u00e5terg\u00e5r till sin form igen, of\u00f6r\u00e4ndrad fr\u00e5n tidigare. Det h\u00e4r \u00e4r resiliens i ett n\u00f6tskal – individens eller ett samh\u00e4lles f\u00f6rm\u00e5ga att motst\u00e5 och \u00e5terh\u00e4mta sig fr\u00e5n chocker och p\u00e5frestningar.<\/p>\n\n\n\n

Men r\u00e4cker det med att bollen \u00e5terg\u00e5r till hur den var f\u00f6rut? Vad h\u00e4nder om vi i st\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rbli likadana, kunde v\u00e4xa och  utvecklas efter en chock? Vi talar om att ers\u00e4tta ”absorbtionsf\u00f6rm\u00e5ga” med ”omvandlingsf\u00f6rm\u00e5ga”. <\/p>\n\n\n\n

Det h\u00e4r fenomenet vill vi definiera som resiliens: m\u00e4nniskors, samh\u00e4llens eller systems f\u00f6rm\u00e5ga att reagera p\u00e5 chocker som naturkatastrofer, krig eller ekonomiska kriser genom att utvecklas till n\u00e5got mer h\u00e5llbart och mer f\u00f6rdelaktigt f\u00f6r alla. N\u00e4sta g\u00e5ng en chock intr\u00e4ffar \u00e4r effekten allts\u00e5 betydligt mindre och med tiden m\u00e4rks den inte alls. <\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 KUH:s sociala plattformar f\u00e5r vi ofta fr\u00e5gor om hur l\u00e4nge vi ska forts\u00e4tta hj\u00e4lpa efter en kris. I en tid av globala sv\u00e5righeter, stigande priser och flera kriser blir s\u00e5dana fr\u00e5gor alltmer h\u00f6gljudda och vanliga. Att koncentrera sig p\u00e5 att bygga resiliens genom l\u00e5ngvariga utvecklingsprojekt, kan vara en l\u00f6sning. De h\u00e4r projekten kr\u00e4ver ofta ett l\u00e5ngvarigt engagemang, men resultatet kommer i slut\u00e4ndan att minska kostnaderna och framf\u00f6r allt lidandet.<\/p>\n\n\n\n\n

\n \n
\n \n\n
\n
\n \"A\n \n <\/div> \n\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n \n\n

\u00d6versv\u00e4mningarna i New Fangak tvingade Nyaluak Kuach Khor att byta skola tre g\u00e5nger. KUH m\u00f6jliggjorde tillf\u00e4lliga skolplatser och gav kontantst\u00f6d till hennes familj.<\/p>\n\n\n\n

”Att forts\u00e4tta studera \u00e4r viktigt, eftersom utbildning spelar en s\u00e5 viktig roll i livet. N\u00e4sta generation beh\u00f6ver bli st\u00e4rkta och f\u00e5 utbildning f\u00f6r att kunna hantera kriser som de h\u00e4r \u00f6versv\u00e4mningarna.”<\/p>\n\n\n\n

FOTO: ACHUOTH DENG \/ KUH<\/em><\/p>\n\n\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div> \n <\/div>\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Har covid avsl\u00f6jat receptet p\u00e5 resiliens?<\/h2>\n\n\n\n

Covid-19-pandemin v\u00e4ckte m\u00e5nga fr\u00e5gor kring resiliens, s\u00e4rskilt inom h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdssektorn, men ocks\u00e5 n\u00e4r det g\u00e4ller ekonomi. Varf\u00f6r var vissa l\u00e4nder mer resilienta \u00e4n andra mot pandemins effekter? Finns det s\u00e5dana egenskaper som skapar en inneboende f\u00f6rm\u00e5ga att st\u00e5 emot p\u00e5frestningar b\u00e4ttre \u00e4n andra?<\/p>\n\n\n\n

Att definiera eller m\u00e4ta resiliens p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet \u00e4r ofta inte praktiskt m\u00f6jligt. Fast det finns s\u00e5dant som bidrar till resiliens – ett fungerande utbildningssystem, ekonomisk m\u00e5ngfald eller en h\u00e5llbar regeringsstruktur \u2013 \u00e4r andra egenskaper mer abstrakta, som starka samh\u00e4llsband eller nationell identitet.<\/p>\n\n\n\n

Resiliens kan finnas ocks\u00e5 i br\u00e4ckliga stater<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 resiliens m\u00e5ste vi ocks\u00e5 titta p\u00e5 dess olika former och bli medvetna om v\u00e5ra egna f\u00f6rutfattade meningar. Resiliens kan f\u00f6rekomma p\u00e5 individniv\u00e5, samh\u00e4llsniv\u00e5 eller inom samh\u00e4llet i stort. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r resiliens m\u00f6jlig ocks\u00e5 i br\u00e4ckliga stater utan stadiga nationella strukturer, n\u00e4r vi ser p\u00e5 den som n\u00e5got som \u00e4r mer \u00e4n en stark ekonomi och v\u00e4lplanerad infrastruktur.<\/p>\n\n\n\n

”Vi uppt\u00e4cker ofta att det finns en mycket stark f\u00f6rm\u00e5ga till resiliens i samh\u00e4llet p\u00e5 de platser d\u00e4r vi arbetar. \u00c4ven om m\u00e4nniskor har v\u00e4ldigt lite, kommer gruppen att st\u00e4lla upp om en gruppmedlem inte har det bra. Det h\u00e4r \u00e4r m\u00e4nniskor som enligt vissa m\u00e5tt \u00e4r mycket fattiga, men \u00e4nd\u00e5 lyckas de hj\u00e4lpa varandra. Det kan man kalla anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga”, s\u00e4ger direkt\u00f6ren f\u00f6r n\u00e4tverket f\u00f6r religi\u00f6sa och traditionella fredsm\u00e4klare (The Network for Religious and Traditional Peacemakers<\/a>), Matthias Wevelsiep<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Resiliens \u00e4r som ett tr\u00e4d med starka r\u00f6tter och m\u00e5nga grenar. Illustration: Julia Tavast<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Syriska samh\u00e4llen visade prov p\u00e5 resiliens<\/h2>\n\n\n\n

Ibland st\u00f6der de olika niv\u00e5erna av resiliens varandra, ibland ers\u00e4tter de varandra. I Syrien till exempel kunde vissa delar av samh\u00e4llet fungera trots kriget som h\u00e4rjade runt omkring. Det var m\u00f6jligt tack vare starka sociala band och samh\u00e4llsstrukturer som st\u00f6der gemenskap. De h\u00e4r strukturerna kom till anv\u00e4ndning n\u00e4r vi erbj\u00f6d skolundervisning f\u00f6r barn som p\u00e5 grund av kriget hade g\u00e5tt miste om flera \u00e5r i skolan. Ryktet spreds snabbt och familjerna var i allm\u00e4nhet angel\u00e4gna om att skicka pojkar och flickor f\u00f6r att delta.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r vi i utvecklingssammanhang v\u00e4rderar huruvida ett samh\u00e4lle \u00e4r resilient eller inte, ska vi komma ih\u00e5g att se bortom v\u00e5ra antaganden. K\u00e4llor till resiliens \u00e4r kanske inte alltid s\u00e5 uppenbara. Till exempel kvinnor och flickor \u00e4r ofta resilienta till naturen, men h\u00e5lls kanske tillbaka p\u00e5 grund av f\u00f6rtryckande samh\u00e4llsstrukturer.<\/p>\n\n\n\n\n

\n
\n \"A\n <\/div>\n \n
\n \n\n
\n
\n \"A\n \n <\/div> \n\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n \n\n

Aya Darwish \u00e4r en m\u00e5lare som har tillbringat halva sitt liv i krig.  ”Jag har levt sju av mina 14 levnads\u00e5r i krig, s\u00e5 h\u00e4lften av mitt liv har jag sett det v\u00e4rsta och n\u00e4stan gl\u00f6mt hur det \u00e4r att studera. KUH:s lektioner har gett mig en ny vilja och stark beslutsamhet att forts\u00e4tta studera, l\u00e4ra mig och till och med att rita mer.”

FOTO: Tatu Blomqvist \/ KUH<\/em><\/p>\n\n\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div> \n <\/div>\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Hur st\u00f6der vi resiliens?<\/h2>\n\n\n\n

V\u00e5r f\u00f6rsta prioritet \u00e4r m\u00e4nniskoliv och m\u00e4nniskov\u00e4rdig behandling av alla. N\u00e4r en organisation kommer in f\u00f6r att hj\u00e4lpa ska vi \u00e4nd\u00e5 vara f\u00f6rsiktiga s\u00e5 att vi inte \u00e4ndrar i on\u00f6dan p\u00e5 de r\u00e5dande systemen i v\u00e5rt goda syfte att g\u00f6ra m\u00e4nniskor mer resilienta. Vi beh\u00f6ver snarare se, lyssna och l\u00e4ra oss f\u00f6r att fullt ut f\u00f6rst\u00e5 de lokala f\u00f6rh\u00e5llandena och vad som \u00e4r viktigt d\u00e4r. FN kallar det att g\u00e5 med ett \u201cresiliensobjektiv\u201d (”Resilience Lens”<\/em>) f\u00f6r att bed\u00f6ma hur v\u00e5r planerade verksamhet kommer att st\u00e4rka redan existerande institutioner, bidra till h\u00e5llbar vinning och st\u00f6da den sociala sammanh\u00e5llningen. I olika sammanhang kommer samma insatser att ge helt olika resultat. Vi m\u00e5ste ocks\u00e5 vara medvetna om att resiliens och r\u00e4ttigheter ibland mots\u00e4ger varandra. Till exempel kan en ung flyktingentrepren\u00f6r hitta en m\u00f6jlighet till f\u00f6rs\u00f6rjning och b\u00f6rja tj\u00e4na pengar genom att svara p\u00e5 de lokala marknadsbehoven. Ur ett r\u00e4ttighetsperspektiv ”borde” den unga personen vara i skolan, eftersom hen har r\u00e4tt till utbildning. Men att till\u00e4mpa den r\u00e4ttigheten kan leda till att minska den unga personens resiliens.<\/p>\n\n\n\n

”Fr\u00e5n ett r\u00e4ttighetsperspektiv skulle vi s\u00e4ga ’vi m\u00e5ste \u00e4ndra p\u00e5 allt det h\u00e4r’. Det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r m\u00e5nga l\u00e4nder \u00e4nnu l\u00e5ng v\u00e4g till en niv\u00e5 d\u00e4r alla f\u00e5r g\u00e5 i skolan. S\u00e5 det \u00e4r b\u00e4ttre att hitta ett s\u00e4tt att utveckla resiliensen och hitta en l\u00f6sning”, f\u00f6resl\u00e5r Wevelsiep.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r kan vi bygga vidare p\u00e5 flexibla projekt, som erbjuder en gradvis m\u00f6jlighet till omskolning, icke-formellt l\u00e4rande eller, f\u00f6r \u00e4ldre ton\u00e5ringar, som kopplar l\u00e4rande till inkomstm\u00f6jligheter.<\/p>\n\n\n\n\n

\n
\n \"A\n <\/div>\n \n
\n \n\n
\n
\n \"A\n \n <\/div> \n\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n \n\n

Reida Awate Morris, 21 \u00e5r, arbetar i k\u00f6ket p\u00e5 Regency Hotel i Juba, Sydsudan. Hon har avslutat KUH:s tekniska, yrkesinriktade utbildning (TVET). Cateringkursen som hon gick gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r henne att tj\u00e4na pengar samtidigt som hon l\u00e4rde sig.

FOTO: Patrick Meinhardt<\/em> \/ KUH <\/em><\/p>\n\n\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div> \n <\/div>\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Samh\u00e4llen kan inte l\u00e4ggas p\u00e5 is under kris<\/h2>\n\n\n\n

Humanit\u00e4rt arbete \u00e4r ofta helt och h\u00e5llet inriktat p\u00e5 omedelbara behov och ofta inte p\u00e5 l\u00e5ngsiktig resiliens. Men med den inst\u00e4llningen kommer vi alltid att forts\u00e4tta reagera, snarare \u00e4n att s\u00e4tta energi p\u00e5 att f\u00f6rbereda oss. I omr\u00e5den d\u00e4r katastrofer avl\u00f6ser varandra \u00e4r det viktigt att vara f\u00f6rutseende, och det kan inte v\u00e4nta p\u00e5 att en aktuell kris \u00e4r \u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n

”Om samh\u00e4llen s\u00e4tts i undantagstillst\u00e5nd under en konflikt inneb\u00e4r det att det skulle ta en generation eller tv\u00e5 att \u00e5terg\u00e5 till det normala. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att vi arbetar med till exempel l\u00e4rare redan under en aktiv konflikt s\u00e5 att de \u00e4r f\u00f6rberedda n\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6rb\u00e4ttras”, f\u00f6rklarar Wevelsiep.<\/p>\n\n\n\n

Exemplet med utbildning i n\u00f6dsituationer, d\u00e4r tillg\u00e5ngen till skolg\u00e5ng likst\u00e4lls andra humanit\u00e4ra behov, \u00e4r betydelsefullt. N\u00e4r vi reagerar p\u00e5 en katastrof m\u00e5ste vi alltid t\u00e4nka oss hur samh\u00e4llena kommer att se ut efter\u00e5t. Hur kommer Ukraina att se ut efter kriget? Hur kommer m\u00e4nniskor i Sydsudan att \u00e5terv\u00e4nda till sina hus efter \u00f6versv\u00e4mningarna? Vad kan vi g\u00f6ra nu f\u00f6r att skapa en h\u00e5llbar grund?<\/p>\n\n\n\n

FN har lagt fram en strategi som bygger p\u00e5 resiliens och fokuserar p\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rkt integrerade humanit\u00e4ra insatser och utvecklingsinsatser, s\u00e4rskilt under l\u00e5ngvariga kriser d\u00e4r ett stort antal flyktingar lever i ett mottagande samh\u00e4lle i flera \u00e5r. Program som ger flyktingarna och de mottagande samh\u00e4llena m\u00f6jligheter till f\u00f6rs\u00f6rjning \u00e4r viktiga f\u00f6r att st\u00e4rka resiliensen.<\/p>\n\n\n\n\n

\n \n
\n \n\n
\n
\n \"A\n \n <\/div> \n\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n \n\n

Zhanna Kudina \u00e4r psykolog och l\u00e4rare och arbetar i Tjernihiv i Ukraina. Hon fick utbildning av KUH om att ge st\u00f6d till barn efter traumatiska h\u00e4ndelser.<\/p>\n\n\n\n

”Kriget f\u00f6r\u00e4ndrade l\u00e4rarnas arbete dramatiskt. Vi \u00e4r inte l\u00e4ngre bara l\u00e4rare, vi ger ocks\u00e5 terapi.”

FOTO: Antti Yrj\u00f6nen \/ KUH<\/em><\/p>\n\n\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div> \n <\/div>\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Klimatkrisen utmanar v\u00e5r resiliens<\/h2>\n\n\n\n

Ett av de mest uppenbara pr\u00f6vningarna f\u00f6r den globala resiliensen \u00e4r klimatf\u00f6r\u00e4ndringen<\/a>. Vi ser \u00f6ver v\u00e5ra projekt och v\u00e5r egen organisation f\u00f6r att arbeta f\u00f6r att d\u00e4mpa effekterna av de h\u00f6jda temperaturerna och f\u00f6r att bygga upp resiliensen mot fenomenet.<\/p>\n\n\n\n

”F\u00f6r tio \u00e5r sedan, faktiskt redan f\u00f6r fem \u00e5r sedan, verkade klimatkrisen l\u00e5ngt borta, men nu \u00e4r den aktuell. Nu ser v\u00e5ra landskontor med egna \u00f6gon vad som h\u00e4nder i Kenya, i Somalia, i Sydsudan. De k\u00e4nner till torkan<\/a>, \u00f6versv\u00e4mningarna och de extrema v\u00e4derfenomenen. F\u00f6r dem \u00e4r det verklighet”, s\u00e4ger Aly Cabrera<\/strong>, r\u00e5dgivare i klimat- och milj\u00f6h\u00e5llbarhet vid KUH.<\/p>\n\n\n\n

Vi utvecklar redan b\u00e4ttre metoder<\/a>, till exempel genom projekt f\u00f6r cirkul\u00e4r ekonomi, som reducerar avfall fr\u00e5n produktionskedjan. Ett exempel \u00e4r v\u00e5rt BUZZ-projekt i Nepal, d\u00e4r vi anv\u00e4nder den svarta soldatflugans larver som djurfoder i st\u00e4llet f\u00f6r traditionella gr\u00f6dor.<\/p>\n\n\n\n

”Avfallet fr\u00e5n djurh\u00e5llningen \u00e5teranv\u00e4nds om och om igen f\u00f6r larverna. Det \u00e4r ett riktigt bra initiativ eftersom det ocks\u00e5 finns en konkurrens om mat f\u00f6r m\u00e4nsklig konsumtion och f\u00f6r djurkonsumtion. Vi beh\u00f6ver inte ha utrymme f\u00f6r att odla gr\u00f6dor f\u00f6r djurfoder och det minskar ocks\u00e5 p\u00e5 avskogningen”, forts\u00e4tter Cabrera.<\/p>\n\n\n\n\n

\n \n
\n \n\n
\n
\n \"Women\n \n <\/div> \n\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n \n\n

Kvinnor i Nepal studerar larver av svart soldatfluga som en del av ett projekt av KUH och Kvinnobanken, ett initiativ som utvecklar projekt inom cirkul\u00e4r ekonomi f\u00f6r att \u00f6ka inkomster och utveckla mer h\u00e5llbara jordbruksmetoder. ”I b\u00f6rjan var de kvinnor som s\u00e5g v\u00e5r prototyp av larvfarm lite tveksamma och ibland till och med r\u00e4dda, eftersom det \u00e4r ett s\u00e5 nytt koncept i Nepal. Men v\u00e4l utbildade har de blivit mycket trygga med att hantera larverna och tycker att processen \u00e4r l\u00e4tt och fungerande j\u00e4mf\u00f6rt med det jordbruk som de vanligtvis bedriver”, s\u00e4ger Nishi Khatun, producent \u00f6ver BUZZ-projektet.<\/p>\n\n\n\n


FOTO: Nishi Khatun \/ KUH<\/em><\/p>\n\n\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div>\n <\/div> \n <\/div>\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n <\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Med sikte p\u00e5 framtiden<\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5 KUH vill vi inom alla v\u00e5ra tre arbetsomr\u00e5den ta reda p\u00e5 hur vi kan fr\u00e4mja resiliensen. De h\u00e4r arbetsomr\u00e5dena \u00e4r v\u00e5rt fredsprogram<\/a>, v\u00e5rt utbildningsprogram<\/a> och v\u00e5rt f\u00f6rs\u00f6rjningsfr\u00e4mjande program<\/a>. Inom v\u00e5rt fredsprogram arbetar vi med regeringar och det civila samh\u00e4llet, samt traditionella och religi\u00f6sa ledare f\u00f6r att ta reda p\u00e5 b\u00e5de drivkrafterna bakom konflikter och m\u00f6jligheter till f\u00f6r\u00e4ndring. Vi har ofta sett att unga m\u00e4nniskor ibland \u00e4r \u00f6verraskande bra p\u00e5 att agera fredsm\u00e4klare.<\/p>\n\n\n\n

”Vi har m\u00e4rkt att ungdomar ibland \u00e4r mycket v\u00e4l l\u00e4mpade att arbeta med konflikter, vilket \u00e4r intressant eftersom v\u00e5rt antagande \u00e4r att unga m\u00e4nniskor inte har n\u00e5gon chans. Vem skulle lyssna p\u00e5 dem i ett \u00e5ldershierarkiskt samh\u00e4lle? Men i lokala konfliktsituationer \u00e4r det pl\u00f6tsligt l\u00e4ttare f\u00f6r de unga att vara ifr\u00e5gas\u00e4ttande, eftersom de ofta inte ber\u00f6rs av konfliktens historia\u201d, s\u00e4ger Wevelsiep<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutseende och anpassning<\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt arbetar vi f\u00f6r att kunna f\u00f6rutse i v\u00e5rt arbete med utbildning och f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter. Vi str\u00e4var efter att t\u00e4nka oss in i de f\u00f6r\u00e4ndrade milj\u00f6erna och att anpassa oss till dem. I Sydsudan, d\u00e4r extrema \u00f6versv\u00e4mningar nu \u00e4r \u201cdet nya normala\u201d utvecklar vi flexibla och mobila inl\u00e4rningsutrymmen f\u00f6r att skolor ska kunna forts\u00e4tta att fungera ocks\u00e5 under kriser. I norra Kenya, d\u00e4r konflikterna \u00f6kar p\u00e5 grund av krympande gr\u00e4smarker f\u00f6r boskap, presenterar vi alternativa f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter och st\u00f6der lokala fredsbyggande \u00e5tg\u00e4rder och grupper f\u00f6r konfliktl\u00f6sning.<\/p>\n\n\n\n

Vi ska \u00e4nd\u00e5 alltid minnas att den viktigaste k\u00e4llan till resiliens inte \u00e4r vad vi som organisation kommer med till en situation, utan de m\u00e4nniskor vi arbetar med. Det h\u00e4r funderar Matthias Wevelsiep ofta p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

”N\u00e4r vi talar om att st\u00e4rka genom v\u00e5rt arbete, har vi \u00e4nd\u00e5 alltf\u00f6r ofta en syn p\u00e5 m\u00e4nniskorna som s\u00e5rbara. Visst \u00e4r det ju ocks\u00e5 det i de utsatta positioner de befinner sig, men det definierar inte vem de \u00e4r som m\u00e4nniskor. Jag anser att resiliens och s\u00e5rbarhet \u00e4r tv\u00e5 sidor av samma mynt.”<\/p>\n\n\n\n

Text: Ruth Owen
\u00d6vers\u00e4ttning: Nora Gullmets<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vad \u00e4r resiliens? P\u00e5 KUH vill vi inom alla v\u00e5ra tre arbetsomr\u00e5den ta reda p\u00e5 hur vi kan fr\u00e4mja resiliensen. De h\u00e4r arbetsomr\u00e5dena \u00e4r v\u00e5rt fredsprogram, v\u00e5rt utbildningsprogram och v\u00e5rt f\u00f6rs\u00f6rjningsfr\u00e4mjande program. F\u00d6REST\u00c4LL DIG att du h\u00e5ller i en gummiboll. Du kl\u00e4mmer p\u00e5 den och n\u00e4r du sl\u00e4pper den f\u00e5r den tillbaka sin ursprungliga form. […]<\/p>\n","protected":false},"author":137,"featured_media":140342,"menu_order":0,"template":"","meta":{"_acf_changed":false,"_relevanssi_hide_post":"","_relevanssi_hide_content":"","_relevanssi_pin_for_all":"","_relevanssi_pin_keywords":"","_relevanssi_unpin_keywords":"","_relevanssi_related_keywords":"","_relevanssi_related_include_ids":"","_relevanssi_related_exclude_ids":"","_relevanssi_related_no_append":"","_relevanssi_related_not_related":"","_relevanssi_related_posts":"121424,129197,108131,121649,63644,89500","_relevanssi_noindex_reason":"","_improvement_type_select":"improve_an_existing","_thumb_yes_seoaic":false,"_frame_yes_seoaic":false,"seoaic_generate_description":"","seoaic_improve_instructions_prompt":"","seoaic_rollback_content_improvement":"","seoaic_idea_thumbnail_generator":"","thumbnail_generated":false,"thumbnail_generate_prompt":"","seoaic_article_description":"","footnotes":""},"categories":[21,340],"countries":[],"article_themes":[393,453,543],"class_list":["post-142196","artikkelit","type-artikkelit","status-publish","has-post-thumbnail","hentry","category-allman","category-utvecklingssamarbet","article_themes-utvecklingssamarbete","article_themes-allman","article_themes-klimat"],"acf":[],"yoast_head":"\nVad \u00e4r resiliens? - Kyrkans Utlandshj\u00e4lp<\/title>\n<meta name=\"description\" content=\"P\u00e5 KUH vill vi inom alla v\u00e5ra tre arbetsomr\u00e5den ta reda p\u00e5 hur vi kan fr\u00e4mja resiliensen. De h\u00e4r arbetsomr\u00e5dena \u00e4r v\u00e5rt fredsprogram, v\u00e5rt utbildningsprogram och v\u00e5rt f\u00f6rs\u00f6rjningsfr\u00e4mjande program.\" \/>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Vad \u00e4r resiliens? - Kyrkans Utlandshj\u00e4lp\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"P\u00e5 KUH vill vi inom alla v\u00e5ra tre arbetsomr\u00e5den ta reda p\u00e5 hur vi kan fr\u00e4mja resiliensen. De h\u00e4r arbetsomr\u00e5dena \u00e4r v\u00e5rt fredsprogram, v\u00e5rt utbildningsprogram och v\u00e5rt f\u00f6rs\u00f6rjningsfr\u00e4mjande program.\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Kyrkans Utlandshj\u00e4lp\" \/>\n<meta property=\"article:publisher\" content=\"https:\/\/www.facebook.com\/Ulkomaanapu\/\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2023-07-12T13:41:45+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/resilience-1920x880-1.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1920\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"880\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"9 minuter\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"Article\",\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/#article\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/\"},\"author\":{\"name\":\"Elisa Rimaila\",\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#\/schema\/person\/31b6ed048d3e1da75eef07bb24058320\"},\"headline\":\"Vad \u00e4r resiliens?\",\"datePublished\":\"2023-07-12T13:41:42+00:00\",\"dateModified\":\"2023-07-12T13:41:45+00:00\",\"mainEntityOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/\"},\"wordCount\":2420,\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#organization\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/resilience-1920x880-1.jpg\",\"articleSection\":[\"Allm\u00e4n\",\"Utvecklingssamarbet\"],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/\",\"url\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/\",\"name\":\"Vad \u00e4r resiliens? - Kyrkans Utlandshj\u00e4lp\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/resilience-1920x880-1.jpg\",\"datePublished\":\"2023-07-12T13:41:42+00:00\",\"dateModified\":\"2023-07-12T13:41:45+00:00\",\"description\":\"P\u00e5 KUH vill vi inom alla v\u00e5ra tre arbetsomr\u00e5den ta reda p\u00e5 hur vi kan fr\u00e4mja resiliensen. De h\u00e4r arbetsomr\u00e5dena \u00e4r v\u00e5rt fredsprogram, v\u00e5rt utbildningsprogram och v\u00e5rt f\u00f6rs\u00f6rjningsfr\u00e4mjande program.\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/#primaryimage\",\"url\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/resilience-1920x880-1.jpg\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/resilience-1920x880-1.jpg\",\"width\":1920,\"height\":880,\"caption\":\"Resilience is like a tree with many intertwined brances. Illustration by Julia Tavast for FCA.\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Artikkelit\",\"item\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/ajankohtaista\/artikkelit\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":3,\"name\":\"Vad \u00e4r resiliens?\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#website\",\"url\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/\",\"name\":\"Kirkon Ulkomaanapu\",\"description\":\"Suomen suurin kehitysyhteisty\u00f6j\u00e4rjest\u00f6\",\"publisher\":{\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#organization\"},\"alternateName\":\"KUA\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Organization\",\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#organization\",\"name\":\"Kirkon Ulkomaanapu\",\"alternateName\":\"KUA\",\"url\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/\",\"logo\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#\/schema\/logo\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/Kirkon-ulkomaanapu-logo-1.png\",\"contentUrl\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/Kirkon-ulkomaanapu-logo-1.png\",\"width\":225,\"height\":225,\"caption\":\"Kirkon Ulkomaanapu\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#\/schema\/logo\/image\/\"},\"sameAs\":[\"https:\/\/www.facebook.com\/Ulkomaanapu\/\",\"https:\/\/www.youtube.com\/user\/kirkonulkomaanapu\",\"https:\/\/instagram.com\/kirkon_ulkomaanapu\/\",\"https:\/\/www.linkedin.com\/company\/finn-church-aid\/\"]},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#\/schema\/person\/31b6ed048d3e1da75eef07bb24058320\",\"name\":\"Elisa Rimaila\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/65ca568d6d123ad5727bf3200db62d9e5200bc8a231cc30afe80ca1a344613e2?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/65ca568d6d123ad5727bf3200db62d9e5200bc8a231cc30afe80ca1a344613e2?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Elisa Rimaila\"},\"description\":\"Viestinn\u00e4n asiantuntija, Digital communications specialist\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Vad \u00e4r resiliens? - Kyrkans Utlandshj\u00e4lp","description":"P\u00e5 KUH vill vi inom alla v\u00e5ra tre arbetsomr\u00e5den ta reda p\u00e5 hur vi kan fr\u00e4mja resiliensen. De h\u00e4r arbetsomr\u00e5dena \u00e4r v\u00e5rt fredsprogram, v\u00e5rt utbildningsprogram och v\u00e5rt f\u00f6rs\u00f6rjningsfr\u00e4mjande program.","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Vad \u00e4r resiliens? - Kyrkans Utlandshj\u00e4lp","og_description":"P\u00e5 KUH vill vi inom alla v\u00e5ra tre arbetsomr\u00e5den ta reda p\u00e5 hur vi kan fr\u00e4mja resiliensen. De h\u00e4r arbetsomr\u00e5dena \u00e4r v\u00e5rt fredsprogram, v\u00e5rt utbildningsprogram och v\u00e5rt f\u00f6rs\u00f6rjningsfr\u00e4mjande program.","og_url":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/","og_site_name":"Kyrkans Utlandshj\u00e4lp","article_publisher":"https:\/\/www.facebook.com\/Ulkomaanapu\/","article_modified_time":"2023-07-12T13:41:45+00:00","og_image":[{"width":1920,"height":880,"url":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/resilience-1920x880-1.jpg","type":"image\/jpeg"}],"twitter_misc":{"Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"9 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/"},"author":{"name":"Elisa Rimaila","@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#\/schema\/person\/31b6ed048d3e1da75eef07bb24058320"},"headline":"Vad \u00e4r resiliens?","datePublished":"2023-07-12T13:41:42+00:00","dateModified":"2023-07-12T13:41:45+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/"},"wordCount":2420,"publisher":{"@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#organization"},"image":{"@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/resilience-1920x880-1.jpg","articleSection":["Allm\u00e4n","Utvecklingssamarbet"],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/","url":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/","name":"Vad \u00e4r resiliens? - Kyrkans Utlandshj\u00e4lp","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/resilience-1920x880-1.jpg","datePublished":"2023-07-12T13:41:42+00:00","dateModified":"2023-07-12T13:41:45+00:00","description":"P\u00e5 KUH vill vi inom alla v\u00e5ra tre arbetsomr\u00e5den ta reda p\u00e5 hur vi kan fr\u00e4mja resiliensen. De h\u00e4r arbetsomr\u00e5dena \u00e4r v\u00e5rt fredsprogram, v\u00e5rt utbildningsprogram och v\u00e5rt f\u00f6rs\u00f6rjningsfr\u00e4mjande program.","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/resilience-1920x880-1.jpg","contentUrl":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/resilience-1920x880-1.jpg","width":1920,"height":880,"caption":"Resilience is like a tree with many intertwined brances. Illustration by Julia Tavast for FCA."},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/vad-ar-resiliens\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Artikkelit","item":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/ajankohtaista\/artikkelit\/"},{"@type":"ListItem","position":3,"name":"Vad \u00e4r resiliens?"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#website","url":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/","name":"Kirkon Ulkomaanapu","description":"Suomen suurin kehitysyhteisty\u00f6j\u00e4rjest\u00f6","publisher":{"@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#organization"},"alternateName":"KUA","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Organization","@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#organization","name":"Kirkon Ulkomaanapu","alternateName":"KUA","url":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/","logo":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#\/schema\/logo\/image\/","url":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/Kirkon-ulkomaanapu-logo-1.png","contentUrl":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/Kirkon-ulkomaanapu-logo-1.png","width":225,"height":225,"caption":"Kirkon Ulkomaanapu"},"image":{"@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#\/schema\/logo\/image\/"},"sameAs":["https:\/\/www.facebook.com\/Ulkomaanapu\/","https:\/\/www.youtube.com\/user\/kirkonulkomaanapu","https:\/\/instagram.com\/kirkon_ulkomaanapu\/","https:\/\/www.linkedin.com\/company\/finn-church-aid\/"]},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#\/schema\/person\/31b6ed048d3e1da75eef07bb24058320","name":"Elisa Rimaila","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/65ca568d6d123ad5727bf3200db62d9e5200bc8a231cc30afe80ca1a344613e2?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/65ca568d6d123ad5727bf3200db62d9e5200bc8a231cc30afe80ca1a344613e2?s=96&d=mm&r=g","caption":"Elisa Rimaila"},"description":"Viestinn\u00e4n asiantuntija, Digital communications specialist"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/article\/142196","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/article"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/artikkelit"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/137"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/article\/142196\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":142210,"href":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/article\/142196\/revisions\/142210"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/140342"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=142196"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=142196"},{"taxonomy":"countries","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/countries?post=142196"},{"taxonomy":"article_themes","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/article_themes?post=142196"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}