{"id":134047,"date":"2022-09-30T14:17:00","date_gmt":"2022-09-30T11:17:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/?post_type=artikkelit&p=134047"},"modified":"2022-10-07T09:57:17","modified_gmt":"2022-10-07T06:57:17","slug":"nar-flickor-far-ga-i-skola","status":"publish","type":"artikkelit","link":"https:\/\/www.kirkonulkomaanapu.fi\/sv\/aktuellt\/artiklar\/nar-flickor-far-ga-i-skola\/","title":{"rendered":"N\u00e4r flickor f\u00e5r g\u00e5 i skola, skapas en \u201dgod cirkel\u201d \u2013 \u00e4ven i Somalia, som g\u00e5r fr\u00e5n kris till kris"},"content":{"rendered":"\n\n\n
\n\n\t
<\/div>\n\n\t\n\t
<\/div>\n\n\t
\n\t\t
\n\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\t\n

\nN\u00e4r flickor f\u00e5r g\u00e5 i skola,<\/span>
skapas en \u201dgod cirkel\u201d \u2013 \u00e4ven<\/span><\/span>
i<\/span> Somalia, som g\u00e5r fr\u00e5n kris<\/span><\/span>
till kris<\/span>\n<\/span><\/h1>

N\u00e4r<\/span>flickor<\/span>f\u00e5r<\/span>g\u00e5<\/span>i<\/span>skola,<\/span>skapas<\/span>en<\/span>\u201dgod<\/span>cirkel\u201d<\/span>\u2013<\/span>\u00e4ven<\/span><\/span>i<\/span><\/span>Somalia,<\/span>som<\/span>g\u00e5r<\/span>fr\u00e5n<\/span>kris<\/span><\/span>till<\/span>kris<\/span><\/span><\/h1>\n\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n\n\n\n\n\n

FN:s internationella flickdag firas f\u00f6r tionde g\u00e5ngen den 11 oktober<\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5 FN:s internationella flickdag p\u00e5minns vi om att n\u00e4r flickor f\u00e5r g\u00e5 i skola, \u00e4r det till nytta f\u00f6r familjerna, lokalsamh\u00e4llet och hela landet. Kyrkans Utlandshj\u00e4lp arbetar i Somalia f\u00f6r att flickor ska f\u00e5 g\u00e5 i skola och delta i fredsarbetet.<\/p>\n\n\n\n

HAWA<\/strong>, 16, tar inte m\u00f6jligheten att g\u00e5 i skola som n\u00e5gon sj\u00e4lvklarhet. I Somalia kan m\u00e5nga av hennes j\u00e4mn\u00e5riga bara dr\u00f6mma om att g\u00e5 i skola. Hawa vill l\u00e4ra sig att prata engelska ordentligt.<\/p>\n\n\n\n

\u201dD\u00e5 kan jag prata med m\u00e4nniskor av alla slag\u201d, ber\u00e4ttar hon f\u00f6r Kyrkans Utlandshj\u00e4lp i sin skola i Mama Gedia.<\/p>\n\n\n\n

I det fattiga och br\u00e4ckliga Somalia \u00e4r det sv\u00e5rt f\u00f6r m\u00e5nga barn och unga att dr\u00f6mma om framtiden. Efter flera \u00e5rtionden av konflikter finns det knappast n\u00e5gon infrastruktur kvar i landet, som ocks\u00e5 pl\u00e5gas av en sv\u00e5r och l\u00e5ngvarig torka som hotar livsmedelss\u00e4kerheten.<\/p>\n\n\n\n

I september varslade<\/a> FN:s livsmedelsprogram WFP om att omr\u00e5det hotades av hungersn\u00f6d. P\u00e5 grund av kriget i Ukraina har det blivit sv\u00e5rare att f\u00e5 importspannm\u00e5l. Samtidigt har inflationen lett till att livsmedelspriserna st\u00e4llvis mer \u00e4n f\u00f6rdubblats, och s\u00e4kerhetsl\u00e4get f\u00f6rs\u00e4mras av lokala konflikter och terrorattacker. Tiotusentals m\u00e4nniskor har blivit tvungna att l\u00e4mna sina hem p\u00e5 grund av v\u00e5ld eller g\u00e5tt miste om sin utkomst p\u00e5 grund av torkan, vilket har skapat en ond spiral av fattigdom.<\/p>\n\n\n\n

Hawa skulle inte kunna g\u00e5 i skola utan hj\u00e4lp fr\u00e5n utomst\u00e5ende, eftersom f\u00f6r\u00e4ldrarna inte har r\u00e5d med skolavgifterna. Tack vare st\u00f6det fr\u00e5n Kyrkans Utlandshj\u00e4lp beh\u00f6ver familjen inte betala f\u00f6r skolg\u00e5ngen, l\u00e4romaterialen eller skoldr\u00e4kterna.<\/p>\n\n\n\n

Hawa ber\u00e4ttar att l\u00e4rarna \u00e4r hennes rollmodeller. Hon upplever att hon f\u00e5r uppmuntran och inspiration och h\u00f6gklassig undervisning av dem.<\/p>\n\n\n\n

\u201dJag \u00e4r full av energi och vill anv\u00e4nda den h\u00e4r chansen att f\u00e5 utbildning\u201d, ber\u00e4ttar hon. \u201dN\u00e4r jag blir stor, vill jag jobba i en humanit\u00e4r organisation.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\"\"
16-\u00e5riga Hawa anser att det \u00e4r viktigt att flickor f\u00e5r utbildning, eftersom de med hj\u00e4lp av utbildningen kan ta hand om sin egen och sina barns framtid. BILD: ISMAIL TAXTA<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n


FN:S INTERNATIONELLA<\/strong><\/strong> flickdag firas f\u00f6r tionde g\u00e5ngen den 11 oktober. Under de senaste tio \u00e5ren har man b\u00f6rjat f\u00e4sta alltmer uppm\u00e4rksamhet vid flickornas m\u00f6jligheter, men fortfarande inte i tillr\u00e4cklig omfattning. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringen och coronapandemin har \u00f6kat flickornas b\u00f6rda ytterligare och till och med f\u00f6rt utvecklingen ett par steg bak\u00e5t.<\/p>\n\n\n\n

Enligt FN utvecklar sv\u00e5righeterna \u00e4nd\u00e5 kreativiteten, resiliensen och ih\u00e4rdigheten. P\u00e5 temadagens webbplats<\/a> ber\u00e4ttar organisationen att flera hundra miljoner flickor g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng visat att de kan vara drivande krafter f\u00f6r utvecklingen i sina samh\u00e4llen, alla till nytta, bara de f\u00e5r de n\u00f6dv\u00e4ndiga kunskaperna och f\u00e4rdigheterna \u2013 och en chans.<\/p>\n\n\n\n

Kyrkans Utlandshj\u00e4lp vill fr\u00e4mja flickornas m\u00f6jligheter att skaffa utbildning bland annat genom att dela ut skoldr\u00e4kter och -tillbeh\u00f6r till de mest utsatta, st\u00f6dja f\u00f6r\u00e4ldrarnas utkomst och ge upplysning, samt genom att bygga skolor och klassrum och skaffa m\u00f6bler och undervisningsmaterial till dem.<\/p>\n\n\n\n

\u201dDet r\u00e5der ett enormt behov inom utbildningssektorn i Somalia, med b\u00f6rjan i l\u00e4rarnas utbildningsniv\u00e5 och i skolornas l\u00e4ge och tillr\u00e4cklighet\u201d, s\u00e4ger Ikali Karvinen<\/strong>, Kyrkans Utlandshj\u00e4lps landschef i Somalia. \u201dSkolorna \u00e4r i d\u00e5ligt skick, undervisningsgrupperna f\u00f6r stora och l\u00e4rarna bristf\u00e4lligt utbildade.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven om m\u00e5nga klassrum \u00e4r fullsatta med elever, \u00e4r problemet enligt Karvinen att m\u00e5nga barn \u00e4nd\u00e5 avbryter sin skolg\u00e5ng. Fattigdom \u00e4r den vanligaste orsaken: barnen m\u00e5ste hj\u00e4lpa till med familjens f\u00f6rs\u00f6rjning redan n\u00e4r de \u00e4r sm\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
En elev l\u00e4ser en l\u00e4robok i naturvetenskaper som ber\u00e4ttar bland annat om hur man anv\u00e4nder vatten sparsamt. I sitt finger har eleven en anordning som muslimer anv\u00e4nder dagligen f\u00f6r att g\u00f6ra det l\u00e4ttare att r\u00e4kna b\u00f6nerna. BILD: ISMAIL TAXTA<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n


I DET SV\u00c5RA<\/strong><\/strong> l\u00e4get \u00e4r flickor s\u00e4rskilt utsatta, av m\u00e5nga anledningar. Karvinen ber\u00e4ttar att det finns b\u00e5de kulturella, traditionella och strukturella faktorer som orsakar detta. Flickornas utbildning uppskattas inte p\u00e5 samma s\u00e4tt som pojkarnas, och man vill att flickorna hj\u00e4lper med hush\u00e5llsarbetet och bidrar till familjens inkomster.<\/p>\n\n\n\n

Dessutom vill m\u00e5nga familjer inte skicka flickor till skolan p\u00e5 grund av att skolv\u00e4gen \u00e4r farlig. D\u00e4rf\u00f6r har Kyrkans Utlandshj\u00e4lp ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6kt hj\u00e4lpa skolorna att bli trygga st\u00e4llen: till exempel i Hawas skola i Mama Gedia har Kyrkans Utlandshj\u00e4lp skapat en kanal som eleverna kan anv\u00e4nda f\u00f6r att ber\u00e4tta om hotande situationer f\u00f6r l\u00e4rarna.<\/p>\n\n\n\n

En del av orsakerna som g\u00f6r att flickor avbryter sin skolg\u00e5ng \u00e4r mycket vardagliga. Karvinen s\u00e4ger att det kan ha stor betydelse f\u00f6r en flicka i puberteten om det inte finns hygienutrymmen eller egna toaletter f\u00f6r flickor i skolan. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att ge h\u00e4lsokunskap och ordna med \u00e4ndam\u00e5lsenliga sanitetslokaler och till exempel sanitetsbindor till flickorna.<\/p>\n\n\n\n

Enligt Karvinen \u00e4r l\u00f6sningen att \u00f6ka lokalsamh\u00e4llets kunskaper till exempel om flickornas r\u00e4tt till utbildning och om utbildningens positiva f\u00f6ljder f\u00f6r familjerna, samh\u00e4llena och hela landet.<\/p>\n\n\n\n

\u201dOm generation efter generation avbryter sin skolg\u00e5ng och allt fler blir helt utan utbildning skapas det ett intellektuellt underskott i landet. D\u00e5 f\u00f6rdjupas beroendet av utomst\u00e5ende hj\u00e4lp och internationella organisationer b\u00e5de kortvarigt och p\u00e5 l\u00e4ngre sikt.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\"\"
F\u00f6rest\u00e5ndaren Lul Mohamed Nur vill uppmuntra flickor att utbilda sig. I hennes skola finns fler flickor \u00e4n pojkar som elever. BILD: ISMAIL TAXTA<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n


LUL MOHAMED NUR<\/strong> <\/strong>\u00e4r en av 16-\u00e5riga Hawas rollmodeller i skolan i Mama Gedia. F\u00f6rest\u00e5ndaren ber\u00e4ttar att det nu finns fler flickor \u00e4n pojkar i skolan.<\/p>\n\n\n\n

\u201dVi har n\u00e5tt den h\u00e4r situationen genom otr\u00f6ttliga kampanjer och genom att ber\u00e4tta varf\u00f6r det \u00e4r viktigt att skicka flickor till skolan. Det verkar som om lokalsamh\u00e4llet tagit emot v\u00e5rt budskap med en positiv attityd.\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven ordf\u00f6randen f\u00f6r den lokala utbildningskommitt\u00e9n i Mama Gedia, Abdullahi Moallin Ali<\/strong>, ber\u00e4ttar att kampanjerna spelat en viktig roll f\u00f6r att \u00e4ndra p\u00e5 attityderna. N\u00e4r familjerna f\u00e5r veta att skolg\u00e5ngen \u00e4r avgiftsfri och att de inte beh\u00f6ver betala f\u00f6r skoldr\u00e4kterna eller l\u00e4romaterialen, skickar allt fler familjer sina barn till skolan.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Abdullahi Moallin Ali, ordf\u00f6rande f\u00f6r utbildningskommitt\u00e9n i Mama Gedia, ber\u00e4ttar att Kyrkans Utlandshj\u00e4lp hj\u00e4lper skolan bland annat genom att utbilda kommitt\u00e9ns medlemmar, f\u00f6rse elever med skoldr\u00e4kter och material samt betala l\u00e4rarnas l\u00f6ner. BILD: ISMAIL TAXTA<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Det kan vara sp\u00e4nnande f\u00f6r barnet att g\u00e5 i skolan. Tio\u00e5riga Suleqo <\/strong>tycker att det \u00e4r viktigt att alla barn f\u00e5r g\u00e5 i skola oberoende av k\u00f6n, och hon vill att alla f\u00f6r\u00e4ldrar ger barnen samma m\u00f6jligheteter. Ursprungligen ville denna albinoflicka inte g\u00e5 i skolan sj\u00e4lv.<\/p>\n\n\n\n

\u201dHon stretade emot i b\u00f6rjan, men nu har hon blivit van vid skolan och gillar den\u201d, ber\u00e4ttar hennes mamma Hamaro Mohamed Nur.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 grund av sin albinism har Suleqo inte en s\u00e4rskilt bra syn. L\u00f6sningen \u00e4r att flickan f\u00e5r sitta n\u00e4ra svarta tavlan, s\u00e5 att hon ser texten som l\u00e4rarna skriver p\u00e5 tavlan.<\/p>\n\n\n\n

\u201dHennes intresse f\u00f6r skolg\u00e5ngen har \u00f6kat efter att hon fick en skoldr\u00e4kt och l\u00e4romaterial. Nu l\u00e4gger min dotter ned mycket energi p\u00e5 sin skolg\u00e5ng, och hon gillar sina l\u00e4rare j\u00e4ttemycket\u201d, ber\u00e4ttar modern.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Hamaro Mohamed Nur \u00e4r albinoflickan Suleqos mamma. Hon har sett att dottern f\u00e5tt mer energi efter att flickan b\u00f6rjade i skolan. BILD: ISMAIL TAXTA<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n


N\u00c4R EN KRIS<\/strong><\/strong> blir akut, hamnar de l\u00e5ngsiktiga m\u00e5len ofta i skymundan. I Somalia hotas n\u00e4stan halva befolkningen, cirka sju miljoner m\u00e4nniskor, av hungersn\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

Karvinen p\u00e5minner att det internationella samfundets hj\u00e4lp \u00e4r ytterst viktig i krissituationer. Det g\u00e4ller \u00e4nd\u00e5 att blicka mot framtiden med l\u00e4ngre perspektiv.<\/p>\n\n\n\n

I sitt arbete i Somalia fokuserar Kyrkans Utlandshj\u00e4lp p\u00e5 fredsarbete, till exempel p\u00e5 att st\u00f6dja den nationella f\u00f6rlikningsprocessen och inf\u00f6randet av inkluderande lokalf\u00f6rvaltning. Att fr\u00e4mja m\u00e4nniskornas utbildning och utkomst \u00e4r ocks\u00e5 en del av arbetet: I Somaliland har Kyrkans Utlandshj\u00e4lp gett st\u00f6d till tv\u00e5 yrkesl\u00e4roanstalter d\u00e4r l\u00e4roplanerna uppdaterats med studiehandledning och entrepren\u00f6rsfostran som nya l\u00e4ro\u00e4mnen. Med hj\u00e4lp av st\u00f6d fr\u00e5n Kyrkans Utlandshj\u00e4lp har studerande ocks\u00e5 uppmuntrats att bli f\u00f6retagare.<\/p>\n\n\n\n

Under coronapandemin arbetade Kyrkans Utlandshj\u00e4lp f\u00f6r att h\u00e5lla barnen i skolan till exempel genom att bygga tillf\u00e4lliga undervisningslokaler i sv\u00e5rtillg\u00e4ngliga omr\u00e5den och utbilda l\u00e4rare. I st\u00e4derna Baidoa, Hudur och Elbarde har man med st\u00f6d fr\u00e5n Kyrkans Utlandshj\u00e4lp byggt 10 nya tillf\u00e4lliga skollokaler och rustat upp 16 klassrum. N\u00e4stan h\u00e4lften av eleverna \u00e4r flickor.<\/p>\n\n\n\n

Karvinen understryker att fredsarbete inte \u00e4r n\u00e5gon isolerad \u00f6 utan en del av en vidstr\u00e4ckt helhet. Kyrkans Utlandshj\u00e4lp har ocks\u00e5 arbetat f\u00f6r att fr\u00e4mja inkluderingen s\u00e4rskilt av unga och kvinnor i fredsbygget bland annat genom att ordna evenemang d\u00e4r utslagna grupper f\u00e5r stiga fram, samt genom att st\u00f6dja bildandet av kvinnoorganisationernas n\u00e4tverk BAYWAN i sydv\u00e4stra Somalia.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
10-\u00e5riga Suleqo vill vara en k\u00e4nd ingenj\u00f6r eller l\u00e4rare n\u00e4r hon blir stor. Matematik \u00e4r l\u00e4tt f\u00f6r henne. BILD: ISMAIL TAXTA<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n


DET FINNS HOPP<\/strong> ocks\u00e5 mitt bland hungersn\u00f6d, v\u00e5ld och otrygghet. Karvinen p\u00e5 Kyrkans Utlandshj\u00e4lp understryker att sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar och f\u00f6rb\u00e4ttringar kan ha stor inverkan. Det \u00e4r till exempel m\u00f6jligt att g\u00f6ra en skola tryggare genom att bygga ett staket kring den och kontrollera vem som g\u00e5r genom porten.<\/p>\n\n\n\n

\u201dF\u00f6r m\u00e5nga barn \u00e4r skolan ett av de tryggaste st\u00e4llena. N\u00e4r barnen \u00e4r i skolan, \u00e4r de trygga fr\u00e5n att bli utnyttjade som barnarbetskraft eller rekryterade till terrororganisationer.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Karvinen s\u00e4ger att n\u00e4r barn f\u00e5r g\u00e5 i skola, \u00f6kar gl\u00e4djen \u00f6ver att f\u00e5 l\u00e4ra sig deras bel\u00e5tenhet med livet och inger dem framtidshopp. Ett barn som f\u00e5tt utbildning har ocks\u00e5 m\u00f6jlighet att g\u00f6ra h\u00e4lsosammare val i sitt liv. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r effekterna mycket helhetsm\u00e4ssiga: en friskare och b\u00e4ttre utbildad befolkning betyder att Somalia sj\u00e4lv kan b\u00f6rja ta hand om sina tj\u00e4nster, sin s\u00e4kerhet och genomf\u00f6randet av de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r flickor f\u00e5r g\u00e5 i skola, kan det ocks\u00e5 bli m\u00f6jligt att bryta spiralen av skadliga traditioner. Karvinen ber\u00e4ttar att man under coronaepidemin uppt\u00e4ckte att stympningen av flickornas k\u00f6nsorgan \u00e5ter b\u00f6rjade \u00f6ka.<\/p>\n\n\n\n

\u201dUtbildade flickor och kvinnor spelar en avg\u00f6rande roll n\u00e4r det g\u00e4ller att k\u00e4mpa mot denna sed, som \u00e4r ett brott mot de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna.\u201d<\/p>\n\n\n\n

Utbildning av flickor har s\u00e4rskilt vidstr\u00e4ckta effekter.<\/p>\n\n\n\n

\u201dEn utbildad kvinna vill att ocks\u00e5 hennes barn f\u00e5r utbildning. Det \u00e4r en god spiral som vi p\u00e5 Kyrkans Utlandshj\u00e4lp vill vara med om att st\u00e4rka\u201d, betonar Karvinen.<\/p>\n\n\n\n\n\n

\n\t\t
\n\t \n\n \n \n \n\n \n \n
\n
\n
\n

Ge flickor<\/span>
\r\nen chans<\/span>
\r\ntill utbildning<\/span><\/h1> <\/div>\n <\/div>\n
\n \n \n\n
\n
\n

Ge flickor<\/span>
\r\nen chans<\/span>
\r\ntill utbildning<\/span><\/h1> <\/div>\n\n
\n \n \n \n \n \n \n \n\n\n
\n

\n 1<\/span>\n 2<\/span>\n 3<\/span>\n <\/h3>\n <\/div>\n\n
\n

Uppgifter om donationen<\/h3>\n\n
\n\n
\n

Jag vill donera<\/p>\n

\n
\n
\n \n
\n \n