Tendelaskolan är hela bygdens stolthet

Insamlingen ”Vi bygger en skola i Kongo” som genomfördes år 2011-2012 i Borgå stift och inbringade 70.000 euro, nådde sitt slutliga mål när Tendelaskolan i Mangina i nordöstra Kongo invigdes i september i år.

Denna höst var det rusning till Tendelaskolan. Skolan är bygd för tvåhundrafemtio elever men betydligt flera barn anmälde sig till den splitternya skolan.

”Vi har nu fyrahundra elever. Femtio barn måste vänta till nästa år och jag var tvungen att meddela föräldrarna att jag inte kan ta emot en enda elev till”, berättar skolans rektor Kinda Kasereka.

”Skolan är så fin att alla vill hit”, tillägger han.

  • Som en del av invigningsceremonin fick barnen bekanta sig med sina nya klassrum.

    Bild 1/7
  • Den demokratiska republiken Kongos nationalhymn klingade högt och ljudligt vid invigningsfesten.

    Bild 2/7
  • Mammorna spelade en viktig roll under skolprojektet.

    Bild 3/7
  • ”När jag blir vuxen vill jag bygga hus”, säger sjätteklassisten, 12-åriga Sentique Kavuaho Kisughu.

    Bild 4/7
  • Stadsdirektör Kalunda släpper iväg fredsduvorna.

    Bild 5/7
  • Skolan rymmer sex årskurser. Den bastanta byggnaden har redan blivit ett landmärke.

    Bild 6/7
  • I tio år verkade skolan i denna lerhydda.

    Bild 7/7

Tendelaskolan ligger i förorten Mangina med 67 000 invånare. Byn ligger ca 30 kilometer väster om Beni, huvudstaden i provinsen Norra Kivu i nordöstra delen av Demokratiska republiken Kongo. I trakten finns många guldgruvor och det är en av orsakerna till att endast 40 % av barnen går i skola. I Tendelaskolan hoppas man kunna locka pojkarna från gruvorna till skolan. Man hoppas också att hälften av skolans elever skulle bestå av flickor.

Kostnaderna för skolbygget uppgick till 98 872 dollar, ca 77 000 euro. Kyrkans Utlandshjälp planerade och genomförde projektet tillsammans med Lutherska Världsförbundet. Skolbygget var möjligt tack vare insamlingen ”Vi bygger en skola i Kongo” som var Utlandshjälpens specialsatsning i Borgå stift. Förutom församlingarna och ett flertal privatpersoner, engagerade sig några skolor. Av dem bidrog Katedralskolan i Åbo med drygt 8 000 euro. Av församlingarna engagerade sig särskilt församlingen i Tenala, där man hade fäst sig vid att skolans namn så mycket liknade församlingens namn. I ett senare skede kunde man lägga ytterligare drygt 7 000 euro till potten, när eleverna vid den internationella linjen i Kuopion Lyseo, skänkte sina dagsverkespengar till projektet.

Tendelaskolan var tänkt att stå färdig  hösten 2013 men byggstarten fördröjdes flera gånger på grund av oroligheterna och våldet i trakten.

Från mörker till ljus

De finländska församlingarnas och skolornas vilja att göra det goda, ledde till stora förändringar i elevernas vardag. Man kan se många av förändringarna redan på skolgården. Skolbyggnaden skiljer sig betydligt från omgivningens lerhyddor. Den är limegrön och försedd med plåttak. Huset står på en solid, gjuten grund och har golv i betong. Väggarna består av cementblock som gjutits på platsen. Klassrummen badar i ljuset som flödar in genom de stora fönstren. Kontrasten till den gamla skolhyddan med jordgolv och gluggförsedda lerväggar, är stor. På skolgården finns ytterligare en ny byggnad med rektors arbetsrum och lärarrum.

Frukter och palmolja på skolgården

Bakom skolan breder den tropiska skogen ut sig med väldiga palmer, bananträd och tät växtlighet. Skolans placering är ingen tillfällighet. Här är skolan skyddad för väder och vind.
”Vi har även beaktat varifrån solen skiner om dagen”, berättar byggnadsingenjören Rodrique Maluma.

En aning avsides men ändå inom synhåll, finns toaletterna. Också de är annorlunda än de man vant sig vid. De är nämligen komposterande. Flickornas toaletter vetter av säkerhetsskäl mot skolan.

Det finns ännu en finess på skolgården. Det är en cistern i vilken man samlar upp regnvatten. Vattnet leds till en vattenpost femhundra meter längre bort. Det digra jobbet att gräva ner vattenledningen utfördes av elevernas pappor. Det finns bara tre vattenposter i Mangina och vägen som vattnet skall bäras är lång för de flesta. Någon el finns inte.

I ett senare skede kommer man att plantera grönsaker i den bördiga jorden. Barnen kommer att få lära sig trädgårdsskötsel och hur man säljer sina grödor. Redan nu har man mango- och avokadoträd. Ur de resliga palmerna utvinner man palmolja. Det ger inkomster till skolan.

Läroböcker högt på önskelistan

Skolan har sju lärare. De är alla väldigt glada över sin nya skola. ”Det är många som vill jobba här”, konstaterar Jonas Muhindo Maghuta. Han undervisar i åk 5. Ännu saknas läroböcker för den och de lägre årskurserna. Det är bara sexorna som har läroböcker och där endast en bok per tio elever.

”Matematikböckerna och läroböckerna i franska är viktiga. Att få läroböcker i biologi skulle vara en sann upplevelse för barnen”, berättar Emmanuel Kasereka Kendakena.

Han har det rätt så tufft just nu, åttio barn går i åk 1 där han undervisar. Den statliga lärarlönen är ca 77 dollar i månaden.

Mammorna och papporna jobbade hårt

Tendelaskolan är visserligen ett resultat av finländsk hjälp men också föräldrarnas engagemang betydde mycket när skolan blev till. I det konfliktfyllda Kongo finns många interna flyktingfamiljer vilka inte har råd att sätta sina barn i dyra privatskolor. Eller så vill man inte sätta sina barn i en skola som företräder en annan livsåskådning än den familjen har. Föräldrarna ville ha en skola som är öppen för alla.

”Först köpte vi marken skolan skulle byggas på. Det var ett långt sparprojekt eftersom marken var dyr, den kostade tusen dollar. Vi deltog i arbetet att gräva och gjuta grunden och våra fruar tillredde mat till oss”, berättar föräldraföreningens ordförande Kabla Katembo Vuira Wahali. På skolans invigningsfest höll han ett brinnande tal.

”Jag talade av hjärtat, jag är så glad och lycklig över denna skola!”. Wahali har åtta barn av vilka fyra går i Tendelaskolan. ”Själv fick jag gå bara två år i skolan, jag vill att mina barn skall få bättre möjligheter än jag haft”, konstaterade Wahali.

Alla barn i trakten har inte möjlighet att gå i skola. I en allmän skola kostar terminen ca tio dollar och en skoldräkt fem dollar. Det är stora summor för en jordbrukare.

Duvornas flykt en symbol för skolfreden

Invigningsceremonin avslutades med att två duvor släpptes fria. Det finns all anledning att hoppas att skolan skall få verka i fred, eftersom många rebelltrupper håller till i skogarna. Benis stadsdirektör Bernard Amissi Kalunda berörde skolans säkerhet i sitt tal.

”Lärarna och eleverna i Mangina behöver inte vara rädda eftersom rebelledaren Morgans Maimai-styrkor befinner sig femtio kilometer härifrån och våra regeringstrupper skall inom kort bege sig dit”, berättade Kalunda. Därtill nämnde han att också de illa beryktade ADF-Nalun-rebellerna skall avväpnas. Trots det inträffade i staden Benin ett massmord i mitten av oktober. Man misstänker att det utfördes ADF-Nalun-rebellerna. Gerillatrupperna dödade 26 människor med djungelknivar. Två dagar senare utförde rebellerna en räd mot staden Eringeti där man slog ihjäl 22 människor med djungelknivar och yxor. Amissi Kalunda har konstaterat att man inte med säkehet kan fastställa att det var ADF-rebellerna som utförde dådet.

Ännu vid Tendelaskolans invigning, såg stadsdirektör Kalunda inte konflikterna som det största bekymret, utan arbetslösheten som är 40 %. ”Det värsta är att de som inte har jobb är folk med god utbildning. Trots det är det uttryckligen skolor och god utbildning den här trakten mest av allt behöver”.

Text: Katja Hedberg/ Kyrkans Utlandshjälp
Bild: Jukka Gröndahl/ Kyrkans Utlandshjälp